Höst med regn och lera

Höst och vinter är lika med snö, frost, regn och lera, och med det följer mugg!

Höst och vintermånaderna i vårt land är tyvärr inte bara präglad av snö och frost, men under perioder också stora mängder lera. Det är vardagen i riktigt många hästhagar, och konsekvensen är hudinfektioner på våra hästar. De klassiska förändringarna med skorpor, hårlösa plättar eller öm och irriterad hud i kotböjningen och upp runt kotan, kallar vi mugg. De mera utbredda förändringarna på kroppen, på innanlåren eller i huvudet kallas ofta för dermatofilose, "mud fever" eller regnskållor. Men orsaken är den samma, nämligen en bakterieinfektion i hästens hud.

När hästen går i vatten och lera, blir huden uppblött och irriterad. Det naturliga skyddet mot omgivningen blir försvagat, och medför att bakterierna kan angripa huden och tränga in. När miljön inne i huden är konstant fuktig och varm (därför värst hos de långhåriga raserna), formar bakterierna sig lustigt. Huden reagerar på denna infektion genom att bli röd och svullen. Det sipprar ut vätska, som så bildar skorpor, och pälsen faller av i stora "klasar". Inne under dessa skorpor trivs bakterierna storartat, där de kan leva skyddat från kyla, vatten, såpa och andra desinficerade medel. Därför är bortagningen av skorpor en viktig del av behandlingen. Om man inte kommer till botten med skorporna, kommer olika salvor, såpor och schampon inte fungera särskilt bra.

Men det är viktigt att inte förstöra huden ändå mer genom att riva eller kratsa av skorporna. Om man lämnar huden blödande och illröd efter en hårdhänt behandling, har man skapat en ny ingångsport för bakterierna, och därmed hållit infektionen vid liv. Vad är då lösningen på alla dessa problem? Här följer en vägledning, som de flesta av mina kunder får, om deras häst lider av mugg eller mera utbredda infektioner:

1. Hästen ska självklart flyttas från den leriga hagen, om det utvecklas infektioner, annars får huden aldrig chansen att läka.
2. Skorporna ska mjukas upp, och det kan göras med hjälp av varma omslag eller genom att smörja dem med salicylsyravaselin, och låta det verka i några timmar. Det gör skorporna mjuka och lättare att tvätta av. Som regel får man inte bort alla skorporna första gången, men om behandlingen upprepas dagligen under en period, kommer man till botten.
3. Hudens yta ska desinficeras med hjälp av ett medicinskt schampo. Jag använder som regel ett 4 % chlorhexidinshampo som Hibiscrub eller Mediscrub. Området med skorpor och irritation blötts, och schampot masseras in, och så låter man schampot verka i 15 minuter. Undertiden kan skorporna masseras lite, och lossas försiktigt. Efter att det verkat tillräckligt länge, sköljs huden noga och torkas med en ren handduk.
4. När huden är torr, kan man smörja området med mjukgörande crème. Dels för att tillföra fukt, och dels för att beskydda huden mot ytterligare yttre påverkningar.

Ovanstående punkter upprepas dagligen eller varannan dag, tills irritationen har avtagit, och skorporna försvunnit. Om det inte hjälper eller förändringarna breder sig eller benet svullnar upp, ska veterinär kontaktas. Ofta är det nödvändigt att behandla hästen med antibiotika i kortare eller längre perioder för att bekämpa infektionen.

Kallblodsraser som Tinker och Friser lider ofta av parasitinfektioner i huden, främst på benen, "skabb", som det också kallas. Skabbdjuren trivs inne i det långa hovskägget, där det är varmt och fuktigt. Dessa skabbdjur orsakar samma symptom som hudinfektioner, nämligen svullnader, skorpor och förhårdnader i huden. Ofta kompliceras bilden av en sekundär bakterieinfektion, som gör huden öm och irriterad, dessa hästar bör behandlas med parasitdödande medel som Frontline eller Sebacil i samråd med veterinär. Kom ihåg, att medlet ska verka inne vid huden, och att det därför kan vara nödvändigt att klippa/raka benen. Annars är behandlingen den samma som för andra hudinfektioner.