Utfodring av tävlingshästen

Korrekt utfodring av tävlingshästen är viktigt för att hästen ska kunna prestera optimalt. Hästen ska ha tillräckligt med energi, bra kondition, styrka, uthållighet och vilja. Ett samspel mellan träning och utfodring. Hur kan man förbereda hästen på bästa möjliga sätt för att den ska kunna prestera sitt bästa sist på dagen?– Vilka faktorer ska man vara uppmärksam på?

Dålig utfodring är en bidragande orsak till, att hästen inte presterar optimalt, och därför inte uppnår förväntat resultat. Det räcker inte med att en häst har en bra stamtavla och tränas bra, om den blir hämnad på andra områden, som exempelvis uppsamling av mjölksyra i musklerna, bristande uthållighet, dålig vätskebalans eller andra liknande faktorer, som kan bero på okorrekt utfodring.

Vilket foder ska jag välja?

Olika fodersorter friger energi i olika hastigheter, snabbt och långsamt.  Det är viktigt att kombinera de olika energikällorna i korrekta förhållanden. Energikällorna kan kallas för ”kemisk energi” och består av grovfoder (smältbara fibrer), spannmål, kraftfoder och olja. Hästens behov för tilldelning av snabb och långsam energi, beror på typen av arbete, som den utför, arbetstypen kategoriseras som bestående långsamt, medel eller snabbt muskelarbete (se senare avsnitt). Det ska skapas en balans mellan de olika energikällorna, så att det passar till arbetstypen och därmed hästens muskelarbete.  På det viset kan hästens prestation förbättras.

Hästar är bäst på att smälta grovfoder och därmed smältbara fibrer. En hög andel smältbara fibrer i den dagliga fodergivan, bidrar därför till en sund och välmående häst, förebygger kolik och magsår. Det är viktigt att hästen får i sig alla nödvändiga vitaminer och mineraler. Det är en fördel att använda en kombination av organiska och oorganiska mineraler, eftersom det bidrar till god upptagningsförmåga. Om hästen har behov för mer energi/kalorier, kompletterar man oftast med spannmål. Man kan också ge en färdig blandning, som bland annat innehåller spannmål samt vitaminer/mineraler. Fodret bör alltid vara av hög hygienisk kvalité.

Smältbara fibrer, långsam frigivning av energi

En foderstat bör som sagt baseras på grovfoder (smältbara fibrer), vilket gäller alla hästar. Hö och hösilage innehåller smältbara fibrer, halm innehåller endast lite smältbara fibrer och bör därför endast användas som komplement till lättfödda hästar och ponnyer. Man bör vara uppmärksam på grovfoderkvalitén. Det ska självklart vara damm, mögel och svampfritt. Behovet för energi/kalorier stiger löpande hos tävlingshästen i takt med ökad prestation. Grovfodret bör vara lättsmält och ha ett högt energi och proteininnehåll, vilket typiskt gäller för hö/hösilage skördat tidigt på sommaren. Strukturen på själva strået är inte för grovt och är därför lättsmält. Det är en bra idé att göra en höanalys för bland annat energiinnehåll (kalorier), protein och mineraler, så att man får bättre möjlighet att tillpassa den övriga utfodringen efter grovfodret. Om man använder hösilage, bör torrsubstansen ligga över 65 % så att det inte är för blött/fuktigt.

Lucern exempelvis Hartog Lucerne Mix, Brogaardens Lucerne Mix, Hartog Lucerne-mix Digest eller Fibre Performance består också av smältbara fibrer och är ett bra komplement till hästar i hård träning. Produkterna bidrar med smältbara fibrer (energi) och protein av bra kvalité.

Produkter som är baserade på betfibrer exempelvis Speedi-Beet/KwikBeet (värmebehandlade betflingor); Fibre-Beet (värmebehandlade betflingor och lucern) och betfor är också ett bra komplement, eftersom det bidrar med smältbara fibrer. Alla dessa produkter är baserade på rester från sockerproduktionen. När socker och vatten har dragits ut ur rovorna är endast fibrerna kvar. Den primära skillnaden på produkterna är att Speedi-Beet/KwikBeet ,(värmebehandlade betflingor), suger vatten bättre och ska därför endast blötas upp i ca 10- 15 min i vatten. Fibre-Beet består bland annat av mikroniserade (värmebehandlade) fibrer från sockerproduktion (där man tagit bort sockret), lucern och havrekli. Kombinationen av mikroniserade betfibrer och lucern ger ett högre innehåll av lättsmälta fibrer jämfört med bara betfibrer. En av fördelarna med Fibre-Beet är den korta uppblötningstiden (15-45 minuter i varmt respektive kallt vatten) innan användning. Dessa tre produkter har inte tillsatts socker och innehåller därför max ca 5 % socker. Betfor har tillsatts melass och ska blötas upp i min. 1-2 timmar beroende på typen. Gemensamt för alla produkterna är, att de tillför extra smältbara fibrer, kalorier/energi och bidrar till en bra mättnadskänsla.

Grovfoder (hö och hösilage) samt lucern och betfibrer fungerar dessutom som en vattendepå (vattenreserv) i hästens stortarm och bidrar till uthållighet både i form av energi och genom att upprätthålla en god vätskebalans, så hästen inte blir uttorkad.

Det är viktigt att hästen minimum får en viss mängd bra grovfoder tilldelat (alltså hö eller hösilage) pga. hästens sätt att utnyttja sitt foder på. Genom tusentals år har hästen utvecklat sig till att huvudsakligen äta och utnyttja växtfibrer, och det är därför viktigt att vi tar hänsyn till hur hästens matsmältningssystem fungerar, så att hästen trivs och presterar optimalt. Grovfoder är viktigast och det måste vara av en kvalitet, så att den uppfyller hästens behov av fiber. De senaste rekommendationerna är, att hästarna måste ha 1,75-2 kg hö/hösilage per 100 kg häst per dag (möjligen mer om hästen inte blir för tjock) för att få tillräckligt med fiber

Spannmål/stärkelse, snabb frigivning av energi

Oftast innehåller grovfoder inte tillräckligt med energi till tävlingshästen. Oftast kompletteras det med spannmål för att ge tillräcklig energi till arbete och för att den inte ska falla ur. Spannmål är uppbyggt av stärkelse/kolhydrater, vilket ger snabb frigivning av energi. Snabb frigivning av energi använder hästen, om den ska hoppa högt eller springa fort. Spannmål (stärkelse) tas upp i hästens tunntarm, som är kort, och har därför endast en begränsad kapacitet till att uppta stärkelse. Om denna kapacitet överskrids, kan stärkelsen fortsätta ut i stortarmen och skapa problem som kolik, diarré och fång. Dessutom löper hästen större risk för att få korsförlamning, om den utfodras med för stora mängder spannmål. Det är viktigt att begränsa hästens dagliga intag av spannmål.

Man bör vara uppmärksam på att det är stor skillnad på innehållet av stärkelse/kolhydrater i de olika spannmålssorterna. De tre mest använda spannmålssorterna till häst är havre, korn och majs.

Havre: Ca 50 % av torrsubstansen är stärkelse. Stärkelsen i havre består av korta och enkla molekyler som är lättsmälta för hästen. Havre kan i de flesta fall ges hel, eftersom skalet är mjukt och lättuggat. Kan med fördel krossas till gamla hästar och hästar med dåliga tänder. Hel havre har dock en bättre hållbarhet och dammar mindre än krossad havre. En del hästar blir stressade, nervösa/upphetsade och oroliga, när de utfodras med havre, eftersom det påverkar hästens blodsocker.

Korn: Ca 60 % av torrsubstansen är stärkelse. Stärkelsen i korn består av långa och komplexa molekyler, som hästen har svårt att tugga, därför bör korn alltid krossas. Det är en fördel att ge värmebehandlat (mikroniserat) korn, eftersom de komplexa stärkelsemolekylerna klipps upp i mindre bitar, så att hästen får lättare att smälta och utnyttja det.

Majs: Ca 70 % av torrsubstansen är stärkelse. Stärkelsen i majs består av långa och komplexa molekyler, som hästen har svårt att smälta. Majs har ett mycket högt kaloriinnehåll. Skalet på majs är mycket hårt och svårt för hästen att tugga. Majs ska ges värmebehandlat (mikroniserat), eftersom de komplexa stärkelsemolekylerna klipps upp i mindre bitar, så att hästen kan smälta och utnyttja stärkelsen. 

I färdiga foderblandningar bör man vara uppmärksam på, vilka typer av spannmål som används och om det är förarbetade eller inte. Det är avgörande för, hur smältbart det är för hästen. Eftersom tävlingshästen ofta intar stora måltider och många kilo per dag är det viktigt, att det är lättsmält, så att man förebygger matsmältningsproblem.

En måltid bör inte vara större än 1,5 kg foder till en häst på 500 kg.

Fett långsam frigivning av energi

Fett/olja är en koncentrerad form av energi, kalorier. En häst kan tilldelas många kalorier på en liten mängd, eftersom olja har ett högt kaloriinnehåll. Det innehåller 2,5 gånger så mycket som majs och 3 gånger så mycket som havre. Fördelen med att använda olja är bland annat att mängden spannmål kan reduceras, vilket kan bidra till ökad uthållighet pga. nedsatt produktion av mjölksyra. Man kan använda vegetabiliska oljor: majs, raps, soja och solrosfrö, är det vanligaste. De har samma kaloriinnehåll, men olika smak, majs och solrosolja är den mildaste. 

Till tävlingshästen bör man ge max 1 dl/100 kg kroppsvikt/dag. Detta motsvarar max 5 dl/dag för en häst på 500 kg. Dock rekommenderas det att komplettera med extra E-vitamin vid denna dosering. Oftast är det dock tillräckligt med ca 3 dl/dag, fördelat på 3 måltider. Vid denna dosering, är det inte nödvändigt att komplettera med extra E – Vitamin.

Fett/olja är inte en naturlig del av hästens föda, men hästen är bra på att utnyttja det i matsmältningssystemet. Det är dock viktigt, med långsam tillvänjning. Var uppmärksam på, att man först ser den maximala effekten efter ca 10-12 veckor. Efter en månads uppehåll går det igen 10-12 veckor innan man ser effekten. 

Typ av arbete

Man skiljer primärt på två typer av arbete, långsamt och snabbt arbete. Val av foder beror på vilken disciplin hästen används till. I det följande avsnittet beskrivs muskelarbetet i långsamt, moderat/varierat och snabbt tempo, vilket foder som är relevant, samt exempel på foderstater till en häst på 500kg i de olika kategorierna.

Långsamt muskelarbete

Vid långsamt muskelarbete är det i första hand fiberomsättningen och matsmältningen av fett, som är viktigt, då det ger långsam frigivning av energi. Energiomsättningen är anaerob och därför bildas det nästan ingen mjölksyra, vilket minskar risken för uppsamling av mjölksyra och därmed korsförlamning. Hästen har dock fortfarande behov för en liten mängd av kolhydrater, så glykosdepåerna inte töms, och hästen blir för trött. Uthållighetsarbete och långa ritter hör in under denna kategori.

Rekommenderat foder:

• Grovfoder av bra kvalité, högt energi och proteininnehåll (gräs, i begränsade mängder, så hästen inte blir för tjock och svullen, hö och hösilage)
• Lucern (exempelvis Brogaardens Lucern Mix/Hartog Lucern Mix och Fibre Performance)
• Betfibrer (exempelvis betpiller, Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre-Beet och Betfor)
• Olja eller Equi–Jewel
• Vitaminer/mineraler (exempelvis Suregrow)
• Foderblandningar som är baserade på smältbara fibrer och fett samt stärkelse (kolhydrater) (Lättfödda hästar: Optimal 6 - Icelandic Power, Performance Concentrate Muesli, förbättra hull och/eller ”heta” hästar: Staypower Muesli, ERS Cubes)
• Brogaardens Elektrolytter (se nedstående avsnitt)

Exempel 1:
Häst, 500 kg, används till långdistans ca. 80 km.
Daglig fodergiva (bör fördelas över minimum 3 lika måltider daglig):

Muskelarbete i moderat eller växlande tempo

Många discipliner inom hästsporten är baserade på en kombination av långsamt och snabbt muskelarbete. Det vill säga det finns ett behov för både aerob och anaerob energiomsättning. Behovet av stärkelse är högre för hästar i denna kategori än för hästar, som endast utför långsamt muskelarbete. Om hästen får för stora mängder spannmål, blir den oftast väldigt pigg, kanske ännu mer explosiv i början, men blir snabbt trött. Anledningen till detta är, att glykogendepåerna töms för snabbt, och mjölksyreproduktionen stiger. Om mängden stärkelse reduceras, och man istället kompletterar med smältbara fibrer och fett/olja, kan hästen faktiskt utnyttja sin egen energi bättre. Hästen använder den långsamma energin (fibrer och fett) först och sparar därmed på sina glykogendepåer, vilket kan öka uthållighet och prestation. Hoppning, fälttävlan och dressyr hör till denna kategori.

Rekommenderat foder:

• Grovfoder av bra kvalité, högt energi och proteininnehåll (gräs, i begränsade mängder, så hästen inte blir för tjock och svullen, hö och hösilage)
• Lucern (exempelvis Brogaardens Lucern Mix/ Hartog Lucern Mix och Fibre Performance)
• Betfibrer (exempelvis betpiller, Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre–Beet och Betfor)
• Olja eller Equi-Jewel
• Foderblandningar som är baserade på smältbara fibrer och fett (Lättfödda hästar: Icelandic Power, Performance Concentrate Muesli,förbättra hull och/eller ”heta” hästar:  Staypower Müsli,Competition Mix, Optimal 7 Sport Power, Microfeed, Build-Up, ERS Cubes)
• Smältbart spannmål (exempelvis havre och eller majsflingor)
• Elektrolyter (se nedstående avsnitt) (Brogaardens Elektrolyter)

Snabbt muskelarbete

Hästar, som hör till denna kategori, har behov för stärkelse och kan inte leva endast av fiberhaltigt foder. När hästen är trött, är det ofta pga. Uppsamling av mjölksyra i muskulaturen, eftersom energiomsättningen baseras på anaerob energiomsättning. Man kan få bättre resultat genom att basera en del av energin från fibrer och fett, eftersom den långsamma energin används först och därmed sparas glykogendepåerna. Dessutom reduceras mjölksyreuppsamlingen. Det är oftast galopphästar, som hör till denna kategori.

Rekommenderat foder:

• Grovfoder av god kvalité, högt energi och proteininnehåll (gräs, i begränsade mängder, så hästen inte blir för tjock och svullen, hö och hösilage)
• Lucern (exempelvis Brogaardens Lucern Mix/ Hartog Lucern Mix och Fibre Performance)
• Betfibrer(exempelvis betpiller, Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre–Beet och Betfor)
• Olja eller Equi–Jewel
• Foderblandningar (Performance Concentrate Muesli, Racing Balancer, Microfeed)
• Smältbart spannmål (exempelvis havre och/eller majsflager)
• Elektrolyter (se nedanstående avsnitt)

Exempel 3:
Häst 500 kg startar galopplöp.
Daglig fodergiva (bör fördelas över minimum 4 lika måltider daglig)

Eftersom tävlingshästen ofta får stora mängder foder, pga. ökat energibehov, är det viktigt att fodret fördelas över så många måltider som möjligt. Det ökar foderupptagningen och förebygger matsmältningsproblem. Var uppmärksam på att överansträngning kan resultera i nedsatt aptit.

Vätskebalans och elektrolyter

Omsättningen av kemisk energi till mekanisk energi, som omnämnts under ”Hästens energiomsättning”, är inte särskilt effektiv och bildar därför mycket överskottsvärme. Produktionen av svett är en viktig mekanik, eftersom förångningen av vatten från hästens yta kyler ner den. Annars skulle kroppstemperaturen stiga våldsamt i löpet av kort tid.

Hästen består av ca 65-75 % vatten. Detta motsvarar att en häst på 500 kg innehåller mellan 325 och 375 liter vatten. Till dagligt underhåll behöver den 30-35 ml vatten/kg kroppsvikt, vilket motsvarar 15-18 liter vatten. Behovet stiger i takt med arbetsbelastningen, omgivningens temperatur och luftfuktighet osv. Vid 1 timmes arbete i kallt väder kommer en häst på 500kg tappa ca 5 liter vatten, men den kan tappa upp mot 15 liter vatten i varmt och fuktigt väder. Vid vätskebrist på 4-5 % av kroppsvikten (20-25 liter) riskerar hästen en livshotande stigning av kroppstemperaturen. Hästens svett innehåller dock inte bara vatten, det innehåller också stora mängder elektrolyter(salt/mineraler). Det räcker därför inte att bara se till att hästen dricker tillräckligt med vatten. Den ska också ha elektrolyter, så att den inte blir uttorkad.

Tilldelning av elektrolyter

Upprätthållandet av en god vätskebalans är helt avgörande för att uppnå optimal prestation och därmed ett gott resultat. Salt/elektrolyter, som hästen förlorar i störst mängd, är: Natrium (Na), Klorid (Cl) och Kalium (K). Hästen förlorar även Kalcium (Ca) och Magnesium (Mg) i mindre mängder. För hästar i lätt/moderat arbete i kallt/kyligt väder räcker det med vanligt kökssalt, eftersom det innehåller natrium och klorid. Grovfoder innehåller en del kalium, vilket gör att hästar i lätt arbete får deras behov täckt in på detta vis. Hos hästar i underhåll räcker det att de har tillgång till saltsten. Det kan dock vara nödvändigt att ge salt eller elektrolyter vid varma/fuktiga förhållanden, när hästen svettas, även om den inte arbetar.

Hästar i hårt arbete svettas mycket speciellt om det är varmt eller fuktigt. Vid dessa tillfällen är det nödvändigt med daglig tilldelning av elektrolyter i fodret. Man ska vara uppmärksam på, att det är stor skillnad på ingredienserna i de olika elektrolytblandningarna. Många blandningar har ett högt innehåll av socker, vilket inte är nödvändigt. Det är ofta elektrolytblandningar som är beräknade till andra djurraser.     (exempelvis smågrisar eller kalvar). Dessa är ofta billigare och därför frestande att använda, men inte de mest väl lämpade till att täcka hästens behov.

Oftast tilldelas elektrolyter i fodret i form av pulver. Det kan dock också ges i hästens dricksvatten. Man bör dock alltid vänja hästen vid att inta elektrolyter, innan man ger det under en tävlingssituation. Så man inte riskerar att stå med en häst, som inte vill äta eller dricka pga. fel smak. Elektrolyter kan dock också ges i pastaform, som ges direkt i hästens mun. Dock visar utländska undersökningar på att elektrolyter i pastaform kan orsaka magsår. Hästen ska dricka vatten efter att den tilldelats elektrolyter, eftersom det annars kan medföra att hästen uttorkas. Se alltid till att hästen har fri tillgång till rent dricksvatten. Bra  grovfoder kan bidra till att öka hästens törst. Salt och elektrolyter ökar också hästens törst.

Stress och nervositet

Ofta lever tävlingshästen i en stressad tillvaro. Stress kan bland annat ge minskad aptit, vilket ställer krav på fodret, det ska vara koncentrerat. Hård träning, transport osv ökar produktionen av skadeliga ämnen i hästens kropp. Undersökningar har visat, att det kan vara bra att tillföra antioxidanter (exempelvis E-vitamin, selen och C-vitamin), eftersom det kan bekämpa de skadliga ämnena. Antioxidanter kan exempelvis ges som ett extra tillskott i pulverform via QLC (Quality Life Care) som är en blandning av naturliga antioxidanter utvunnet från plantor. Allt foder från Dodson & Horrell innehåller denna QLC blandning.

De sista förberedelserna av tävlingshästen

Dagarna och timmarna innan tävlingen finns det olika faktorer, som ska tas i beaktning. Det är här man kan försäkra sig om att hästen är på topp och har mentalt fokus på prestationen. De sista dagarna innan tävlingen ska träningsintensitet och varaktighet reduceras d.v.s. hästen ska motioneras lätt och inte jobbas trött. Hästen bör under dessa dagar fortfarande få samma mängd foder, som den brukar. Således försäkras att glykogendepåerna i både muskler och lever är fulla. Därmed säkras, att hästen kan vara mer uthållig och mentalt fokuserat. Detta är speciellt viktigt för hästar som ska tävla under flera dagar. Var uppmärksam på att hästen inte ska stå stilla och att fodermängden inte ska ökas, eftersom båda delarna kan ge sjukdomsproblem som kolik eller korsförlamning. En annan faktor som transportering till tävling är också viktig att tänka på. Hästen använder den energin som motsvarar skritt, när den transporteras i trailer eller lastbil. Det är mer belastande för hästen, än vad många tror. Så den totala körtiden skulle vara samma sak som att skritta hästen. Det är inte ovanligt, att det är flera timmars körning till tävlingsplatsen. Man vill ju inte skritta hästen flera timmar dagen innan tävling, eftersom det tär på energidepåerna och kan därför påverka prestationen. Vi har angivet några rättningslinjer för hästens behov av viloperiod efter körning och innan tävlingsstart.

• < 6 timmars körning – under 24 timmars paus
• > 6 timmars körning – 24 timmars paus (1 dag)
• 12 timmars körning – 48 timmars paus (2 dagar)
• 14 timmars körning– 72 timmars paus (3 dagar)
• Minst ½ dags paus för varje transport timme (exempelvis 10 timmar flygning – 7 dagar paus)

Utfodring timmarna innan tävling

Hästen bör inte arbeta omedelbart efter utfodring av stora mängder spannmål/kraftfoder, i det stora hela efter stora måltider. Socker toppar 1-3 timmar efter utfodring, vilket resulterar i att insulinet stiger. Insulinets uppgift är att lagra energin, det vill säga sockret (glukosen) från blodet i både lever och muskler i form av glykogen samt i form av fett i fettvävnaden. Blodsockret faller därför i detta tidsrum och är därför inte direkt tillgängligt för muskelarbete.

Socker är nödvändigt för att hjärnan ska kunna fungera optimalt, d.v.s. för att hästen ska kunna koncentrera sig. Hästen kommer de första 1-3 timmarna efter utfodring bli slö och okoncentrerad, vilket kan påverka prestationen negativt. Dessutom finnas risk för uttorkning, eftersom en stor mängd av vätskan som cirkulerar i blodet dras in i tarmsystemet vid matsmältningen av stora måltider. Energiomsättningen ändras också timmarna efter en stor måltid. Hästen förbränner huvudsakligen kolhydrater, och utnyttjandet av fett minskar. Det vill säga hästen går på anaerob energiomsättning. Depåerna går åt snabbt, risken för uppsamling av mjölksyra stiger och hästen blir snabbt trött. Allt i allt kommer prestationen att bli påverkad negativt, om den ska prestera för nära in på, efter en utfodring med stort spannmålsinnehåll. Se därför till att utfodra hästen i god tid innan den ska starta.

Exempel på utfodringsstrategier vid tävling:

Hästen får inte under några omständigheter fasta, alltså stå utan tillgång till hö i mer än 3-4 timmar innan start, eftersom det ökar stressnivån och tär på energireserverna. Det kan exempelvis ges 1-2 kg hö minst 2-3 timmar innan start, hästen ska självklart ha tillgång till vatten hela tiden, eftersom det annars kan påverka hästens vätskebalans och därmed prestationen negativt.

Utfodring efter tävling

Musklernas glykogendepåer används flera timmar efter, att hästen är färdig med sin prestation (hårt arbete). Detta beror på att mjölksyran ska brytas ned och försvinna från muskulaturen, vilket är en mycket energikrävande process. Som tidigare nämnts tar det hästen 3 dagar att återuppbygga glykogendepåerna i musklerna och ca 1 dag för leverns depå efter en utmattande prestation. För att hästen ska kunna återhämta sig så snabbt som möjligt, kan man ge en liten måltid med ett högt innehåll av stärkelse 1-1,5 timmar efter en hård prestation. Detta minskar tömningen av musklernas glykogendepåer och gör att leverens glykogendepå återuppbyggs snabbt. Efter ytterligare 2-3 timmar ger man hästen en stärkelserik måltid igen. Exempel på en liten måltid med högt stärkelseinnehåll:

1. 250 g Performance Concentrate + 250 g havre
2. 100 g uppblött Speedi Beet + 300 g majsflingor

Hästen ska alltid ha tillgång till rent vatten.

Korrekt utfodring av tävlingshästen är en långsiktig process och är därför inte något man ska börja med 14 dagar innan en tävling, om man gärna vill ha ett bra resultat. Kvalitén på den dagliga utfodringen bör vara bra, så hästen hålls frisk och kry och ges bra förutsättningar till att prestera. Därmed kan man försäkra att både ryttare och häst får ut det bästa av den dagliga träningen och tävlingssäsongen.

Referencer:

Dunnett, C.E., Marlin, D..J., Harris, R.C., 2002. Effect of dietary lipid on response to exercise: relationship to metabolic adaptation. Equine Exercise Physiology 6. Equine vet. J., Suppl. 34 (75-80). Edt. Hinchcliff, K.W., Geor, R.J. and Pagan, J.D.

Harris, P., 2005. Feeding the endurance horse. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO) (61-84). Edt. Arno Lindner.

Luthersson, N., 2004. Den store foderbog. Brogaardens forlag.

Luthersson, N., 2005. Fodring og forberedelse af islandske konkurrenceheste. 1. del. – Konkurrencehestens energiomsætning. Tölt, nr. 7 (54-58).

Luthersson, N., 2005. Fodring og forberedelse af islandske konkurrenceheste. 2. del. Den optimale forberedelse. Tölt, nr. 8 (32-37).

Marlin, D. & Nankervis, K., 2002. Equine Exercise Physiology. Blackwell Science.

Møller, J. et al., 2000. Fodermiddeltabel. Rapport nr. 91. Landsudvalget for kvæg.

Valberg, S., 2005. Differential diagnosis and nutritional management of equine exertional rhabdomyolysis. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO). P. 139-157. Arno Lindner.