Optimal utfodring av avelsstoet är viktigt för bland annat brunst, dräktighet och mjölkproduktion. Hur ger man stoet bästa möjliga grundförutsättningar för en god reproduktion?
När stoet ska betäckas är det viktigt att hon först visar synliga och regelmässiga brunsttecken. Därefter ska stoet visa dräktighetstecken, och när fölet är fött, ska stoet producera tillräckligt med mjölk. Allt detta ställer krav på fodrets kvalité. Dålig utfodring kan ha ett negativt inflytande på brunst, dräktighet samt kvalitén/produktionen av mjölken. Detta kan medföra nedsatt utveckling/tillväxt av fölet. För att ge fölet bästa möjliga start på livet bör foder till avelsston vara sammansatt så, att de uppfyller stoets behov genom dräktigheten och digivningsperioden.
Brunstperioden
Stoet kommer oftast i brunst under vår och sommarmånaderna, som en följd av den öka dagslängd och temperaturer. Stoets brunstcykel varar i 3 veckor, där hon endast visar brunsttecken i ca 5-6 dagar. Det är viktigt, att stoet visar tydliga och regelbundna brunsttecken, innan hon kan betäckas eller insemineras på rätt tidspunkt.
Stoets foderbehov förändras inte i förbindelse med att stoet betäcks. Stoet bör utfodras efter hull och arbetsnivå. Dock kan brist på näringsämnen ha en negativ effekt på brunst och ägglossning. Detta gäller brist på bl.a. protein, vitamin E och betakaroten (förstadiet till vitamin A).
Protein och speciellt essentiella aminosyror (bl.a. lysin och methionin) kan medföra uteblivna ägglossningar. Detta sker oftast, om grovfodret, inte har ett tillräckligt högt proteininnehåll i kombination med att kraftfodret har ett lågt protein och lysininnehåll. Lucern (exempelvis Hartog eller Brogaardens Lucern Mix, Fibre Performance) kan med fördel ges, eftersom det har ett högt protein och lysininnehåll. Om stoet går på bete under vår och sommar med tillräckliga mängder gräs, är proteinmängden inte ett problem. Vårgräset har ett väldigt högt innehåll av protein.
Betakaroten och Vitamin E är viktigt för bl.a. ägglossning och brunst. Brist på betakaroten kan medföra försämrad fruktbarhet som följd av bristande synliga brunsttecken. Vitamin E brist kan påverka bl.a. ägglossning. Båda vitaminerna är fettupplösliga och kan uppsamlas i fettvävnad och organ. Därför är det viktigt att inte överdosera med dessa vitaminer, eftersom det samlas i kroppen och det finns risk för förgiftning.
Under vinter och tidig vår, när gräsmängden ännu inte är tillräcklig kan stoet få vitaminbrist (och därmed också betakaroten och vitamin E brist), om hon inte tilldelas ett komplett vitamin/mineraltillskott. Vitaminer i grovfodret (hö/ hösilage) försvinner snabbt i höet, och finns därför inte i tillräckliga mängder. Tilldelningen av lucern (exempelvis Hartog eller Brogaarden Lucern Mix, Fibre Performance) kan vara fördelaktigt, eftersom det naturligt innehåller betakaroten. Det har ett högt innehåll av energi och protein. Därutöver tillför lucern smältbara fibrer och bidrar till ökad tuggtid. Ju längre tid hästen tuggar sitt foder, desto bättre utnyttjas det, sysselsättningen och salivproduktionen ökar, saliv skyddar hästen mot olika sjukdomsproblem bl.a. magsår. Man kan också ge morötter, eftersom de innehåller betakaroten, samt har en positiv inverkan på hästens aptit. Dock kan tilldelning av lucern och eventuellt morötter, inte uppväga bristande tilldelning av grovfoder eller vitamin/mineraltillskott.
Stoet bör vara i ett bra hull fram till brunstperioden. Undervikt kan ha negativt inflytande på brunst och ägglossning, och stoet kan därmed få svårt att bli dräktig. Detta kan medföra en ökad betäckning/inseminerings avgift.
Lämpligt foder:
- Grovfoder (hö/hösilage) av god kvalité
- Lucern (Brogaardens Lucern Mix, Hartog Lucern Mix, Fibre Performance)
- Betfibrer (exempelvis Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre-Beet)
- Foderblandningar lämpligt till avelsston (exempelvis Suregrow, Mare & Youngstock Conc., Oat Balancer)
- Foderblandningar anpassade till hästens arbetsnivå (exempelvis Suregrow, Classic Fibre Mix vid underhåll, Icelandic Power, Performance Concentrate Muesli vid lätt till moderat arbete)
- Spannmål (exempelvis havre, krossat/värmebehandlat korn, majsflingor)
- Olja eller Equi-Jewel
|
Exempel på foderstat 1 Sto 500 kg, dräktig 1-8 månader, underhåll Daglig mængde (ska fördelas på 3 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg |
Exempel på foderstat 2 Sto 500 kg, dräktig 1-8 månader, underhåll Daglig mængde (ska fördelas på 2-3 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg |
Dräktighet
Dräktigheten varar ca 11 månader. De första 8 månaderna växer fostret långsamt, och stoet bör utfodras utifrån arbetsmängden.
Ett foster, som fullvuxen häst har en förväntad vikt omkring 500 kg, har en vikt på ca 22 kg vid 8 månadernas dräktighet. Därefter tilltar fostrets vikt mycket och vikten ökar till ca 50-55 kg i 11 månaden.
De sista 3 månaderna (9-11. månaden) av dräktigheten växer fostret snabbt, vilket ökar stoets behov för protein, vitaminer och mineraler, speciellt mineralerna kalcium och fosfor. Behovet av energi (kalorier) ökar under de tre sista månaderna, men är beroende av stoets hull och om stoet har lätt för att ta på. I förhållande till underhållsbehovet ökas behovet av protein ca 40 %, spårmineraler ca 30 % samt kalcium och fosfor ca 50-60 %. Undersökningar visar att brist på näringsämnen under den sista delen av dräktigheten ökar risken för växtproblem hos fölet.
Det finns många olika vitaminer/mineraler, som är viktiga för fölets utveckling. I samband med benutvecklingen, är mineralerna kalcium (Ca), fosfor (P), koppar (Cu) och zink (Zn) speciellt viktiga. Kalcium och fosfor utgör en stor beståndsdel av benen och brist av dessa, ökar risken för växtproblem. Ca: P förhållandet bör ligga omkring 1,5–2:1. Ett okorrekt förhållande mellan dessa två, kan medföra samma problem, som om hästen var underdoserad. Hästen tål ofta ett högre Ca:P förhållande, om hästen får behovet av fosfor och kalcium, kalcium källan ska i första hand komma från en oorganisk källa (exempelvis grovfoder, Hartog Lucern Mix) och ej oorganisk (exempelvis foderkalk) täckt in.
Zink och koppar ingår i olika enzymer, som medverkar i benutvecklingen. Om en av dessa fattas, försvagas benen och risken för växtstörningar ökar. Förhållandet mellan zink och koppar bör vara 3-5:1. Om koppar och zink inte är i korrekt inbördes förhållande, kommer det påverka upptagningen av mineralerna, och hästen riskerar mineralbrist, även om det finns tillräckliga mängder i fodret. Undersökningar visar att brist på koppar försämrar reparationsprocessen vid förekomsten av osteochondrose (felaktig utveckling av brosk och ben i led och ledytor). Otillräcklig tilldelning av bland annat koppar och zink till stoet, kan medföra att fostret/ det nyfödda fölet får kopparbrist om mjölken endast innehåller förhållandevis små mängder spårmineraler. Härmed är det nyfödda fölet beroende av de depåer, som byggs upp under fostertiden, till dess att fölet kan uppta mineraler från andra foderkällor än mjölk.
Eftersom fostret växer mycket under den sista perioden av dräktigheten och därmed tar en hel del plats, kan det påverka stoets aptit. Det är därför viktigt, att stoet får grovfoder av bra kvalité (hö/hösilage), som kan tillmötesgå stoets behov för smältbara fibrer, samtidigt som det har ett högt innehåll av energi och protein. Detta är oftast hö/hösilage skördat tidigt på sommaren. Halm består primärt av osmältbara växtfibrer, som hästen har svårt att smälta.
Till nöjaktiga/lättfödda hästar kan det vara nödvändigt att begränsa mängden hö/hösilage och komplettera med lite halm för att undvika övervikt. Kraftfodret bör vara ett foder, anpassat till dräktiga ston som exempelvis Suregrow, Mare & Youngstock, Oat Balancer pga. stoets ändrade behov av näringsämnen. Fodret bör vara koncentrerat och tilldelas över flera små måltider, så att stoet inte intar för stora måltider. Det räcker inte att endast öka mängden spannmål för att behålla stoets foderstat, eftersom det inte täcker in stoets ökade behov för protein, vitamin och mineraler.
Stoet bör också vara i ett bra hull. Enligt hullskalan som går från 1-9, där 1 är extremt underviktig och 9 extremt fett, bör stoet ha ett hull motsvarande 5-6 (medel, lite över medel). Det finns en risk att man över fodrar stoet under dräktigheten (speciellt 1-8 månader).
Övervikt kan belasta stoet, och även reducera mjölkproduktionen, vilket kan hämna fölets tillväxt. Om stoet är underviktigt, kan det försämra mjölkproduktionen och härmed också produktionen av råmjölk (se avsnitt om (digivning). Om stoet inte får tillräckligt med energi (kalorier) via fodret, tär hon till att börja med mer på sina egna depåer för att uppfylla fölets behov. I takt med att stoet tappar i vikt, kommer det att påverka mjölkproduktionen.
Lämpligt foder
- Grovfoder (hö/hösilage av god kvalité)
- Lucern (Hartog Lucern Mix, Brogaarden Lucern Mix, Fibre Performance)
- Betfibrer (exempelvis Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre-Beet)
- Foderblandningar (Suregrow, Mare & Youngstock Conc., Oat Balancer)
- Olja eller Equi–Jewel
- Spannmål (exempelvis havre, krossat/värmebehandlat korn, majsflingor)
|
Exempel på foderstat 1 Sto 500 kg, dräktig 9-11 månader Daglig mængde (ska fördelas på 3 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg |
Exempel på foderstat 2 Sto 500 kg, dräktig 9-11 månader, Daglig mængde (ska fördelas på 2-3 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg + Tillgång till saltsten |
Näringsbrist eller dåligt foder kan försämra stoets reproduktionsförmåga. Speciellt kan protein och mineralbrist under de 3 sista månaderna av dräktigheten medföra växtproblem och/eller nedsatt immunförsvar hos det nyfödda fölet.
Digivning
När stoet har fölat, ökar energibehovet och behovet för olika näringsämnen, speciellt protein, kalcium och fosfor. Mjölkproduktionen toppar efter ca 2-3 månader. Exempelvis producerar en häst på ca 500 kg genomsnittligen ca 10-18 liter mjölk i den 2-3 digivningsmånaden, det kan dock vara stor individuell variation. Vid denna tidspunkt har fölet oftast börjat inta annan föda än mjölk, varvid behovet för mjölk gradvis faller.
Råmjölken produceras under den sista månaden av dräktigheten. Råmjölken har ett högre innehåll av energi och protein i förhållande till stoets mjölk som produceras under resten av digivningsperioden. Det höga innehållet av protein beror på ett högt innehåll av antikroppar. Syftet med råmjölk är dels att tilldela fölet antikroppar och dels att tilldela fölet en koncentrerad energimängd. Undersökningar har visat, att råmjölkens innehåll av antikroppar försämras om stoet utfodras med stora mängder spannmål eller osmältbara fibrer, så som halm. Tilldelningen av stora mängder spannmål eller halm ger stortarmens mikroorganismer dåliga levnadsförhållanden, vilket kan försämra stoets egna immunförsvar. Om stoets eget immunförsvar är nedsatt, kan det påverka innehållet av antikroppar i råmjölken.
Fölet föds utan antikroppar, eftersom antikroppar endast överförs i en begränsad mängd till fostret. Det är därför viktigt, att fölet får tillräckliga mängder råmjölk under de första 6-12 timmarna, eftersom förmågan att uppta antikroppar faller snabbt härefter. Om kroppen inte producerar tillräckligt med råmjölk exempelvis som en följd av övervikt, blir fölet mottagligt för sjukdomar pga. nedsatt immunförsvar.
Undersökningar visar att, ändringar i stoets foder under digivningsperioden inte påverkar mjölkens sammansättning. Härmed kan man överväga eventuell brist hos fölet via stoet/mjölken. Själva mjölproduktionen påverkas primärt av stoets hull. Om hästen är väldigt överviktig eller väldigt smal, kan det försämra mjölkproduktionen.
När fölet är ca 2-3 veckor, börjar den ofta visa intresse för fast föda. Här bör man ge ett foder anpassat till föl exempelvis Suregrow eller Creep Pellets i små mängder i stället för att fölet äter stoets foder. Genom att ge fölet ett välanpassat foder lär den sig att uppta fast föda, när den får behov för det vid ca 8 veckors ålder, i samband med att stoets mjölkproduktion avtar. Fölet bör fortsätta med fodret över sommaren. Fram på hösten kan fölet långsamt börja vänjas till ett foder speciellt framtaget till föl, som exempelvis Mare & Youngstock, Stud Balancer, dock bör överviktiga och snabbväxande föl, nöjas med ett protein, vitamin/mineraltillskott som exempelvis Suregrow.
Lämpligt foder
- Grovfoder (hö/hösilage) av god kvalité
- Lucern (Brogaardens Lucern Mix, Hartog Lucern Mix, Fibre Performance)
- Foderblandningar (Suregrow, Mare & Youngstock Conc., Oat Balancer)
- Betfibrer (Speedi-Beet/KwikBeet/Fibre- Beet)
- Olja eller Equi–Jewel
- Spannmål (havre, krossat/värmebehandlat korn, majsflingor m.m.)
|
Exempel på foderstat 1 Sto 500 kg, digivande 1-3 månader Daglig mængde (ska fördelas på 3-4 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg |
Exempel på foderstat 2 Sto 500 kg, digivande 1-3 månader Daglig mængde (ska fördelas på 2-3 lika måltider): Hø/wrap min. 9-10 kg |
Ston på gräs ska självklart ha mindre foder, där mängden gräs och stoets hull bestämmer om fodermängden ska reduceras eller fodret ska bytas till ett vitamin/mineraltillskott som exempelvis Suregrow.
Samtidigt med att diandet är väldigt energikrävande, ska stoet eventuellt förberedas på fölning igen.
Referencer
Cuddeford, D. (1996): Equine Nutrition. The Crowood Press Ltd., England
Frape, D. (1998): Equine nutrition and feeding. Blackwell Science Ltd., England
Lucas, D. (1995): Feeding for Laktation, Horsetalk 10-12.
Luthersson, N. (2004): Den store Foderbog. Brogaardens Forlag, Danmark
Pagan, JD. (1998): Advances in equine nutrition. Nottingham University Press, England
Smy, C. (1994): Feeding the pregnant broodmare, Horsetalk,15-16.
Miraglia, N & W. Martin-Rosset (eds.) (2006): Nutrition and feeding of the broodmare. EAAP publication No. 120, Wageningen Academic Publisheres, Italy
Hel eller delvis återgivning efter skriftlig tillåtelse från Brogaarden
