Nyheter

Utfodring av tävlingshästen

Korrekt utfodring av tävlingshästen är viktigt för att hästen ska kunna prestera optimalt. Hästen ska ha tillräckligt med energi, bra kondition, styrka, uthållighet och vilja. Ett samspel mellan träning och utfodring. Hur kan man förbereda hästen på bästa möjliga sätt för att den ska kunna prestera sitt bästa sist på dagen?– Vilka faktorer ska man vara uppmärksam på?

Läs mer...

Uppbyggning av muskler och kondition

Vad krävs för en bra prestation? Den kräver självklart träning, korrekt träning och tillräckligt med träning. Men endast träning räcker inte för att göra hästen redo för de krävande fysiska ansträngningarna, i vart fall inte om vi samtidigt ska undvika skador. Det finns tyvärr otaliga exempel på hästar som tränas intensivt, plötsligt får skador eller symptom på överansträngning.

Läs mer...

Utfodring av avelsston

Optimal utfodring av avelsstoet är viktigt för bland annat brunst, dräktighet och mjölkproduktion. Hur ger man stoet bästa möjliga grundförutsättningar för en god reproduktion?

När stoet ska betäckas är det viktigt att hon först visar synliga och regelmässiga brunsttecken. Därefter ska stoet visa dräktighetstecken, och när fölet är fött, ska stoet producera tillräckligt med mjölk. Allt detta ställer krav på fodrets kvalité. 

Läs mer...

Hur hårt jobbar din häst?

När man ska utfodra sin häst optimalt, räcker det inte att bara välja rätt foder, det ska också ges i rätt mängd för att täcka hästens behov, varken mer eller mindre.  När man har hittat det rätta fodret, ska man veta hur mycket hästen väger (normal vikt) och hur hårt den jobbar för att få fram rätt fodermängd. Genom att ge hästen fel fodermängd blir hästen antingen över eller underdoserad med protein, vitaminer och mineraler. Både över och underdosering kan skapa hälsa och prestationsmässiga problem, och i värsta fall kan hästen bli sjuk.

Läs mer...

Forskarutmärkelse för chefen för Brogaardens rådgivnings- och utvecklingsavdelning för framtagandet av Immulix®

Läs mer...
Selen – en livsnödvändig mineral

Selen – en livsnödvändig mineral

Skriven av Elin A. Andersson, MSc in Animal Science, Brogaardens Foderrådgivning
Friday, April 06, 2018
HÄST Utfodring generellt

Selen är en mikromineral som är livsnödvändig för hästen, men samtidigt är det farligt om den ges i för stora mängder. Mikromineraler är mineraler som hästen behöver i små mängder. Innehåll av mikromineraler i fodermedel och hästens behov av dessa mineraler anges i enheten mg/kg eller ppm. Makromineraler är mineraler som hästen behöver i lite större mängder. Behov och innehåll i foder anges därför i enheten g/kg eller %. Nedan följer information om selens funktioner i kroppen, seleninnehållet i foder till hästar, samt hur man ska utfodra för att hästen ska få i sig tillräckligt, men inte för mycket selen. Dessutom ges information om symtom på selenbrist och selenförgiftning.

Funktioner i kroppen

Selen behövs för att glutationperoxidas, ett enzym som har en viktig antioxidativ verkan i kroppen, ska fungera. Därmed hjälper selen till med att skydda kroppens celler (häribland celler i skelettmuskler, hjärta och lever) mot fria radikaler som kan orsaka oxidativ skada. Selen har också en inverkan på fertiliteten hos ston och hingstar, samt på beskyddandet av juvervävnaden. Dessutom påverkar selen växt, då det inverkar på både proteinsyntesen och tillgängligheten av ämnesomsättningshormon (tyreoideahormon).

Selen i fodret

Den naturliga selennivån i fodermedel varierar med markens seleninnehåll, pH, väderförhållande, gödning m.m. Det är allmänt känt att Sverige har ett lågt seleninnehåll i jordarna, vilket generellt sett leder till en låg selennivå i svenskt grovfoder och spannmål. För att få sitt selenbehov uppfyllt är hästen därför tvungen till att få selen genom ett mineraltillskott. Kroppen kan nämligen inte själv bilda mineraler. Behovet av selen, liksom behovet av andra mineraler, varierar med hästens storlek (vikt), arbetsnivå, samt fysiologiska tillstånd. Fysiologiska tillstånd är t.ex. dräktighet och digivning (sto) samt växt (föl och unghästar). Behovet av några mineraler kan också variera mellan avelshingstar och hingstar som inte används i avel.

I färdiga kraftfoderblandningar har det tillsatts tillräckligt med mineraler och vitaminer för att uppfylla hästens behov när fodret utfodras i rekommenderad mängd. Därmed finns det tillräckligt med selen i det fodret för att uppfylla hästens behov. Om man däremot ger rent spannmål eller inte ger något kraftfoder överhuvudtaget, så är det viktigt att man kompletterar med en koncentrerad mineral/vitamin-blandning. För att undvika att överdosera med selen är det viktigt att man följer utfodringsanvisningarna för fodret man ger. Om man blandar olika kraftfoder- eller tillskottsprodukter som innehåller selen, så ska man vara uppmärksam på den totala mängden av selen i hästens foderstat och justera mängderna av foderprodukterna, så att selenintaget stämmer överens med hästens behov. horses-hooves-hove-hest-beskåret

Friska hovar. Håll din hästs hovar friska med ett balanserat mineral- och vitaminintag.

Utöver färdiga kraftfoderblandningar och koncentrerade mineral/vitamin-blandningar, så finns det tillskott av enskilda mineraler och vitaminer. Ett exempel på ett sådant tillskott är Brogaarden E-Plus, som är ett tillskott innehållande vitamin E, selen och lysin. Selen samspelar med vitamin E och därför finns det ofta selen i vitamin E tillskott. Vitamin E och selen är viktiga antioxidanter, som bl.a. hjälper till med att bryta ner och ta bort avfallsämnen som har ansamlats i hästens muskler vid träning. Hästar i arbete kan ha ett ökat behov av vitamin E och selen under perioder med hård träning, tävling m.m.

Det finns olika former av selen, organiska och oorganiska. Smältbarheten av selen kan därmed variera beroende på om selenet har en organisk eller oorganisk form, men det finns också variationer inom varje grupp. En studie med fullblodshästar visade att selen från selenberikad jäst (en sorts organisk selen) hade högre smältbarhet än selen från natriumselenit (en sorts oorganisk selen).

Selenbrist och selenförgiftning

Föl i fosterstadiet är beroende av det selen som stoet intar med födan. Under dräktigheten är fostret generellt mer känslig för selenbrist än fullvuxna hästar som har brist på selen. Man ska dock aldrig ge mer selen än vad det finns behov av. Enligt NRC (2007) har ett dräktigt sto som inte är i arbete samma minimumbehov av selen som en häst i underhåll. Ett lakterande sto har lite högre minimumbehov av selen än ett dräktigt sto. Föl som får selenbrist i fosterstadiet riskerar att födas med sjukdomen White Muscle Disease.

Selenbrist kan leda till muskelsjukdom, som kan resultera i svaghet, nedsatt rörelseförmåga, svårigheter hos föl i att dia, problem med att svälja, samt andnöd och försämrad hjärtfunktion. Vid misstanke om sjukdom tas det ofta ett blodprov. Blodprovet kan visa om hästen har låga serumkoncentrationer av selen. Man ska dock vara medveten om att en låg selennivå i blodet inte med 100 % sannolikhet betyder att hästen lider av selenbrist. Blodprovet visar bara selenet som finns i cirkulationssystemet och inte i övriga kroppen. Selennivån i blodet varierar även under dygnet. Om man däremot samtidigt kan se kliniska tecken på selenbrist, så kan man ställa en säkrare diagnos.

Akut selenförgiftning uppstår oftast när hästen får i sig en mycket stor mängd selen på en gång. Akut selenförgiftning kallas även Blind Staggers och visar sig genom blindhet och kliniska tecken relaterat till tarmarna, lungorna, hjärtat och njurarna. Kronisk selenförgiftning uppstår vid en lägre överdosering under längre tid. Kronisk selenförgiftning kallas även Alkali Disease och är vanligen förknippat med problem med hovarna. Problemen börjar ofta med att hästen blir öm i hovarna och vid kronranden. Hälta kan uppstå. Man kan även ofta se en svullnad och rodnad över kronranden. Härefter uppstår en spricka under och parallellt med kronranden. När ny hovvävnad har vuxit ut, så faller den skadade delen av hoven av. Det är ett mycket smärtsamt förlopp och hästen blir mer och mer halt. Därutöver är det vanligt att hästens päls blir sträv och att den tappar hår, främst från man och svans.

Våra generella rekommendationer

Vi rekommenderar alltid att hästens behov av mineraler och vitaminer uppfylls av antingen ett färdigblandat kraftfoder eller en koncentrerad mineral/vitamin-blandning. Om hästen därutöver får ett ökat behov av några mineraler och/eller vitaminer i perioder, så kan man komplettera foderstaten med enskilda mineral- eller vitamintillskott. Om man blandar olika kraftfoder- och/eller tillskottsprodukter eller kompletterar foderstaten med enskilda tillskott, så är det viktigt att vara uppmärksam på de inbördes förhållandena mellan mineralerna för att undvika obalanser i foderstaten. Mineralerna påverkar varandra och en obalanserad tillförsel kan leda till stora problem. Överdosering av en mineral kan t.ex. gå ut över upptagningen av en annan, så man kommer i en relativ bristsituation. Långvarig överdosering av en mineral eller en fettlöslig vitamin kan också ansamlas i hästens kropp och resultera i sjukdomsmässiga problem.

Referenser:

Geor, R. J., P. A. Harris, and M. Coenen (2013): Equine Applied and Clinical Nutrition, Health, Welfare and Performance. Saunders Elsevier, Edinburgh, UK.

Livsmedelsverket. Artikel: Selen. Hämtad den 29/3-2018. Tillgänglig online: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/selen

NRC (2007): Nutrient Requirements of Horses, Sixth Revised Edition. The National Academies Press, Washington, D.C, USA.

Pagan, J.D., P. Karnezos, M.A.P. Kennedy, T. Currier, and K.E. Hoekstra (1999): Effect of selenium source on selenium digestibility and retention in exercised Thoroughbreds. Proc. 16th Equine Nutr. and Physiol. Soc. Symp., Raleigh, NC. 135-140.