Det ställer stora krav på hästägaren att ha sina hästar på gräs, eftersom många hästar inte kan gå på gräs hela dagen/dygnet utan att bli för tjocka eller i värsta fall få fång. Ju mer vi vet om gräset, desto bättre kan vi värdera hur stor risken är med att släppa ut hästarna i de stora härliga sommarhagarna, som vi har drömt om hela vintern.
Var försiktig med gräs på soliga, men kalla vårdagar
I tidsrummet när det är ljust omvandlar växter koldioxid och vatten till socker, vatten och syre. Under natten omvandlas sockret till energi som växten använder för att kunna växa. Därför kommer sockerinnehållet i gräset att vara högst innan solen går ned och lägst innan solen går upp. Det betyder även att det bildas mer socker i växten under dagar med hög sol än under dagar med molnigt väder. Känsliga hästar kan reagera när det skiftar från flera dagar med molnigt väder och därmed lägre sockerinnehåll i gräset, till att det plötsligt blir uppehållsväder och hög sol som leder till betydligt mer socker i gräset. Solljus är dock inte det som får gräset att växa, utan solen gör bara så att gräset kan producera socker och därmed kan lagra sockerämnen. Värme får gräset att växa och därför har temperaturen också en stor betydelse för hur mycket socker det är i gräset. Vid låga nattemperaturer växer gräset inte och sockret omvandlas/förbrukas därför inte. Dagar med hög sol efterföljt av en kall natt medför därför ett högt sockerinnehåll under natten och den efterföljande dagen. Därför värderar många att vår- och höstgräset är farligast eftersom sockerinnehållet varierar mycket från dag till dag. Samma sak kan hända på vintern när gräsets växt har stannats upp på grund av den låga temperaturen, men socker fortsätter att bildas om solen skiner. Dagslängden är dock mycket kort i Danmark och Sverige, och det kan därför inte hinna bildas lika mycket socker på vintern som på långa sommardagar. Om gräset är täckt med snö så kan det självklart inte påverkas av solens strålar och det bildas inget socker.
Det finns en felaktig antagning om att det nya snabbväxande gräset har ett högt innehåll av socker. Eftersom nytt gräs förbrukar sockerämnena när det växer, så är sockerinnehållet oftast lägre i detta gräs än i gräset senare på betessäsongen. Likaså kommer ofta gräs som gödslas ha ett lägre innehåll av socker. Detta beror på att gräset inte bara behöver socker och vätska för att växa, men även andra näringsämnen som finns naturligt i jorden. När jorden gödslas så tillförs dessa näringsämnen och alla näringsämnen finns därmed tillgängliga för gräset, som får goda villkor för att växa till skillnad från "gammalt" icke-gödslat gräs. Om man önskar ett lågt sockerinnehåll i gräset, så är det en fördel att man tar hand om gräsmarkerna.
Gräsets naturliga fortplantningsprocess medför att gräset bildar frö. I fröna läggs det en liten "matsäck" bestående av sockerämnen, som fröet använder för att spira. Under perioden som växten sätter frö växer den inte mycket eftersom energin istället används på fröna. På denna tidpunkt kommer innehållet av socker i gräset därför att stiga, och särskilt axet/vippan har ett högt innehåll av socker. Innehållet av socker kommer därför vara högre i gräset mitt på sommaren innan fröna släpps än i det tidiga vårgräset (förutsatt att vårgräset gödslas och att vädret är varmt). En grupp forskare kom fram till att sockerinnehållet i 13 olika grässorter var överraskande högt i övermoget gräs. De konkluderade därför att så länge gräset växer, så ombildas socker till växtmaterial, såsom blad och stjälkar. Övermoget/"gammalt" gräs kan se tråkigt och ofarligt ut, men eftersom det inte längre växer så kan det innehålla mycket socker. Denna kunskap är även bra att ha med sig när man ska välja grovfoder (hö/hösilage), eftersom sent skördat grovfoder (skörd 2-3) också kan ha ett högt innehåll av socker.
Dock finns det alltid ett "men" när man pratar om gräs. Eftersom kort gräs har en större yta än långt (gammalt) gräs som utsätts för solljus, så har kort gräs en förmåga att ansamla mer sockerämnen än långt gräs. Likaså är innehållet av fibrer lägre i kort nytt gräs än i långt gammalt gräs. Fibrer utgör strukturen i grässtrået och ju högre fiberinnehållet är, desto styvare är strået (kort beskrivet). Det krävs mer av hästen för att bita av och fintugga styva strån än nya grässtrån. Det tar därför längre tid för hästen att äta "gammalt" gräs än nytt gräs och därför kan hästen potentiellt sett äta fler kilo av nytt gräs och på så vis få i sig mer sockerämnen härifrån än av gammalt gräs. Detta gäller självklart även för grovfoder. Sent skördat grovfoder har ett högre fiberinnehåll, vilket leder till en längre tuggtid och högre fyllnadsgrad.
En amerikansk forskningsgrupp önskade att undersöka om växtstadium eller väderförhållande har störst effekt på innehållet av socker i växter. Försöket blev utfört på havre för att få en mer ensformad växt och därmed jämförbara resultat. Havre blev sått på både våren och sommaren. Havren som såddes på våren utsattes för frost tidigt i utvecklingen och havren som såddes på sommaren utsattes för frost sent i utvecklingen. Det visade sig att temperaturen hade störst inflytande i förhållande till sockerinnehållet i växterna då båda grupperna hade högst sockerinnehåll efter perioder med nattfrost, men på olika utvecklingssteg. De konkluderade därför att nattemperaturerna hade störst inflytande på ansamlingen av sockerämnen i växterna. Med denna information kan vi se att många tyvärr börjar med tillvänjningen till gräs lite för tidigt i förhållande till temperaturen och gräsets växt. Tillvänjning till gräs som inte har börjat växa ordentligt ger en ojämn betning, eftersom det kommer vara mindre gräs efter dagar med nattfrost. När det finns mindre gräs tillgängligt några dagar än andra, så har hästarna inte möjlighet för att äta fler och fler kilo gräs i takt med att de får gå längre tid i gräshage. Sockerintaget blir därför också ojämnt och hästar som är känsliga för detta kommer ha en ökad risk för att få problem. Ha därför koll på väderprognosen eller börja med tillvänjningen till gräs när det inte längre är möjligt att det blir nattfrost.
Om du är i tvivel om vilken produkt som du ska använda till din häst under tillvänjning till gräs och under grässäsongen, så är du alltid välkommen att kontakta Brogaardens Foderrådgivning på telefon: 040-87 613 eller mail
Referenser:
Chatterton, N.J., K.A. Watts, K.B. Jensen, P.A. Harrison & W.H. Horton (2006): Nonstructural carbohydrates in oat forage. J. Nutr. 136: 2111-2113.
K.A. Watts (2008): Carbohydrates in forage: What is a Safe Grass? Proceedings Kentucky Equine Research, Advanced management of gastrointestinal and metabolic disease, Lexington, KY.
Lintrup, R. et al. (2007): Den Store Forfangenheds Guide – Fodring, forebyggelse og behandling. Udgivet i samarbejde med Magasinet Hest. (Danska). For yderligere information - klik her
