Nyheter

Utfodring av avelsston

Optimal utfodring av avelsstoet är viktigt för bland annat brunst, dräktighet och mjölkproduktion. Hur ger man stoet bästa möjliga grundförutsättningar för en god reproduktion?

När stoet ska betäckas är det viktigt att hon först visar synliga och regelmässiga brunsttecken. Därefter ska stoet visa dräktighetstecken, och när fölet är fött, ska stoet producera tillräckligt med mjölk. Allt detta ställer krav på fodrets kvalité. 

Läs mer...

Hur hårt jobbar din häst?

När man ska utfodra sin häst optimalt, räcker det inte att bara välja rätt foder, det ska också ges i rätt mängd för att täcka hästens behov, varken mer eller mindre.  När man har hittat det rätta fodret, ska man veta hur mycket hästen väger (normal vikt) och hur hårt den jobbar för att få fram rätt fodermängd. Genom att ge hästen fel fodermängd blir hästen antingen över eller underdoserad med protein, vitaminer och mineraler. Både över och underdosering kan skapa hälsa och prestationsmässiga problem, och i värsta fall kan hästen bli sjuk.

Läs mer...

Forskarutmärkelse för chefen för Brogaardens rådgivnings- och utvecklingsavdelning för framtagandet av Immulix®

Läs mer...

Svett, vätskebalans och elektrolyter

Vi har redan fått stor försmak på sommarvärmen och likaså har hästarna. När temperaturen stiger och Electrolytes Tub 5kg - Fhästarna svettas mer när de arbetar,så är det många som ger elektrolyter för att upprätthålla vätskebalansen hos hästen.

Läs mer...

Kunskap om gräs

Det ställer stora krav på hästägaren att ha sina hästar på gräs, eftersom många hästar inte kan gå på gräs hela dagen/dygnet utan att bli för tjocka eller i värsta fall få fång. Ju mer vi vet om gräset, desto bättre kan vi värdera hur stor risken är med 

Läs mer...
Svett, vätskebalans och elektrolyter

Svett, vätskebalans och elektrolyter

Skriven av Frederikke Lindenberg DVM. Phd., Brogaardens Foderrådgivning
Tuesday, June 12, 2018
Aktuella Distansritt Dressyr Fälttävlan HÄST Hoppning Islandshästar Körning Trav/galopp

Vi har redan fått stor försmak på sommarvärmen och likaså har hästarna. När temperaturen stiger och hästarna svettas mer när de arbetar,så är det många som ger elektrolyter för att upprätthålla vätskebalansen hos hästen.

Men varför använder vi elektrolyter och vad gör de i hästens kropp?

Ca. 65% av hästens kropp består av vatten. Det är ca. 350 liter för en normal, stor häst. Hästar ska inta ca. 30-35 ml vätska per kg kroppsvikt (ca. 17-20 liter för en stor häst) bara för att försörja kroppens underhåll. Om hästen arbetar eller om det är varmt, så stiger vätskebehovet.

När hästen arbetar blir den varm. Värmen ska den bli av med och det gör den genom att svettas. Värmen skickas med blodet inne från kroppen ut mot huden, där det bildas svett. Svetten ombildas från vätska till ånga och avdunstar. Ombildningen kräver så mycket energi (värme) att blodet som återvänder från ytan är kyligare och kyler ned kroppen.

Omedelbart skulle man tro att så länge man ser till att hästen får tillräckligt med vatten för att bilda svett, så är allt bra. Men svett är inte bara vatten. Svett består också av en massa salter, så som natrium, kalcium, klorid, kalium och magnesium. Inne i kroppen hjälper de här salterna till med att styra en lång rad mekanismer så som vätskebalansen, elektriske nervsignaler och muskelfunktionen.

Det vill säga att när hästen svettas, så förlorar den inte bara vätska utan även elektrolyter. Ju mer hästen arbetar eller ju varmare det är, desto mer svettas den och desto större är behovet för att ersätta både förlorad vätska och förlorade elektrolyter. Man räknar med att en häst svettas ca. 5 liter vid en timmes lätt/moderat arbete i kyligt väder. När arbetsbördan eller temperaturen stiger kan svettförlusten komma helt upp på 10-15 liter i timmen.

Konsekvenserna av elektrolytbrist kan vara nedsatt muskel- och nervfunktion, eftersom mineralerna får en elektrisk laddning när de upplöses i vatten och den här laddningen hjälper till med att styra både nerv- och muskelceller. Samtidigt påverkar elektrolytbrist förmågan att styra vätskebalansen. När mängden av kroppsvätska blir mindre finns det mindre blod till att försörja musklerna med näring och syre och till att föra bort avfallsämnen och värme. Hästen blir alltså sämre på att bli av med värmen. Elektrolyter har också en funktion i styrningen av hunger/törst och vid elektrolytbrist kan det leda till nedsatt dricklust trots att hästen egentligen är uttorkad. Överordnat kommer elektrolytbrist att leda till nedsatt prestationsförmåga hos hästen och nedsatt välfärd. Vid förlust på endast 1% av kroppsvätskan, vilket motsvarar en förlust på ca. 5 liter för en stor häst, så kan prestationsförmågan nedsättas. Vid en förlust på 2-4%, ca. 10-20 liter, ses en markant nedsättelse av prestationsförmågan.

Fodret är en viktig källa till elektrolyter. Spannmålsfoder och foderblandningar har ofta ett lågt innehåll av elektrolyter, både p.g.a. ett naturligt lågt innehåll och för att ett högt saltinnehåll hade dragit till sig vätska, vilket hade förstört fodret och minskat hållbarheten. Hö och hösilage har däremot ett högt innehåll av speciellt kalium, men inte av natrium och klorid. Det betyder att hästar i lätt arbete ofta får tillräckligt med kalium, men behöver ett komplement av natrium och klorid, vilket man kan få genom vanligt koksalt. Beroende på behovet för salt kan man blanda i mellan 1 tesked till 2 matskedar vanligt salt i hästens vatten eller foder. Alternativt kan man ge hästen en saltsten i boxen eller i hagen som de kan använda när de vill. En vanlig saltsten utan tillsatta mineraler eller smak föredras, eftersom en ändrad smak kan få hästen att använda saltstenen "för mycket". Det är dock fortfarande svårt att hålla koll på hur mycket salt hästen får i sig från en saltsten, så om hästen är i arbete och/eller svettas mycket, så är saltsten inte tillräckligt. Då ska hästen ha ett tillskott av en elektrolytblandning, som även innehåller kalium och magnesium, som kan blandas i fodret eller dricksvattnet. Man ska dock vara försiktig med att blanda det i vattnet, eftersom en ändrad smak kan resultera i att hästen dricker mindre än den annars hade gjort. Många elektrolytblandningar innehåller även socker, eftersom små mängder socker kan hjälpa hästen att ta upp elektrolyterna snabbare.

Det är alltid viktigt att kontrollera att hästens elektrolytbehov är uppfyllt. Man bör därför jämföra hästens behov av elektrolyter med både elektrolytblandningens innehåll av de olika salterna och med hästens övriga foder.

Förväntat dagligt behov av elektrolyter (gram/dag) beroende på hästens svettförlust (liter/dag):

Elektrolyter Vila 5 l/dag

Lätt arbete

10 l/dag

Moderat arbete

25 l/dag

Hårt arbete

40 l/dag

Mycket hårt arbete

Natrium (Na) 10 27 43 93 140
Klorid (Cl) 10 41 71 163 254
Kalium (K) 25 34 43 70 97
Magnesium (Mg) 10 12 13 19 24

Källa: Pagan, J.D. (1998): Electrolytes and the performance horse. In: J.D. Pagan(Ed.) Advances in Equine Nutrition. pp. 201-204. Nottingham University Press. Nottingham, United Kingdom.

Referenser:

Lutherson, N. (2013): Den store Foderbog, Brogaardens forlag. 3 ed.

Geor, R., Harris, P., Coenen, M. (2013): Equine Applied and Clinican Nutrition, Health, Welfare and Performance. Saunders Elsevier, Edinburgh, UK.

Geor, R.J. & L.J. McCutcheon (1998): Hydration effects on physiological strain of horses during exercise-heat stress. Journal of Applied Physiology 84: 2042-2051

D'sterdieck, K.F., Schott, H.C., Eberhart, S.W., Woody, K.A., Coenen, M. (1999): Electrolyte and glycerol supplementation improve water intake by horses performing a simulated 60 km endurance ride. Equine Veterinary Journal Suppl. 30: 418-424.

McCutcheon, L.J., Geor, R.J., Hare, M.J., Ecker, G.L., Lindinger, M.I. (1995): Sweating rate and sweat composition during exercise and recovery in ambient heat and humidity. Equine Veterinary Journal Suppl. 20: 153-157.