Kapitel 8 – Utfodring av tävlingshästar
Utfodring dagarna före tävling
De sista två dagarna före tävling ska träningsmängden trappas ned medan hästen utfodras som vanligt. Detta ser till att hästen har fyllda glykogendepåer både i muskler och lever. Hästen ska självklart inte stå stilla och fodermängden ska inte höjas eftersom bägge situationerna kan leda till kolik eller korsförlamning. Hästen ska ha lätt motion, men inte köras slut. Detta är särskilt viktigt när det handlar om långvariga prestationer som fälttävlan, körtävlingar eller långdistans. Det är mindre viktigt vid kortare prestationer som i kapplöpning. När en kapplöpningshäst blir trött beror på det ansamling av mjölksyra och inte på uttömda glykogendepåer.
Utfodring timmarna före tävling
Hur ska hästen utfodras strax före tävling?
Om hästen får en stärkelserik måltid inom fyra timmar före start har forskare kunnat påvisa att ett betydligt blodsockerfall inträffar under själva tävlingen (se figur 4). Detta beror på den förhöjda insulinproduktionen som uppstår efter intag av stora mängder kolhydrater. Insulin främjar transporten av glukos bort från blodet och in i cellerna och därmed faller nivån av tillgänglig glukos i blodet. Detta kan ha en prestationshämmande effekt i sig, men utfodring med spannmål före tävling innebär också en förändring i energiomsättningen som minskar utnyttjandet av fett, så att hästen främst förbränner kolhydrater. Vid långvariga prestationer som fälttävlan och långdistans är detta klart olämpligt eftersom kolhydratdepåerna i form av glykogen är mycket mindre än hästens fettdepåer. Om glykogendepåerna töms för snabbt minskar hästens arbetsförmåga och den bliver trött för fort.
Om tävlingsstarten går tidigt på morgonen rekommenderar man vanligtvis att hästen får ett sent kvällsmål, men inte sin vanliga frukost. Vid tävlingsstart på eftermiddagen kan hästen få sin vanliga frukost förutsatt att den intas minst fem timmar före start. Det är emellertid mycket viktigt att hästen inte är fastande (ingen tillgång till hö) mer än sex timmar före tävling eftersom leverns glykogendepåer snabbt töms.
|
Figur 4 Här syns blodsockerhalten (glukos) före och under tävling vid olika utfodringsmetoder. En grupp hästar fick fasta i 12 timmar (blå kurva), en grupp fick 2,3 kg spannmål/kraftfoder två timmar före tävling (röd kurva) och den sista gruppen fick 2,3 kg hö två timmar före tävling (grön kurva). Vid utfodring med stärkelse (röd kurva) stiger blodsockernivån kraftigt under tävlingens första 30 minuter. Därefter stiger blodsockret igen, men förblir lägre jämfört med de två andra grupperna. Blodsockerfallet beror på att insulin friörs som respons på den snabba glukosökningen. De två andra grupperna bibehåller en lagom och stabil blodsockernivå med en lätt ökning under arbete. (baserat på data från Pagan & Harris.Eq Vet J Suppl. 30: 451-457, 1999). |
|
Hö kan också påverka hästens prestation om det ges i stora mängder före tävling. Undersökningar har visat att utfodring med mer än tre kg hö till en 500 kg häst inom två timmar före träning eller tävling gav ett 15-procentigt fall i blodets vätskeinnehåll (plasmavolymen). När hästen äter stråfoder producerar den stora mängder saliv och fibrena i fodret suger dessutom upp det tillgängliga vattnet i tarmsystemet. Tillsammans innebär detta en övergående vätskeförlust som kan medföra försåmrad prestation vid både korta och långvariga tävlingar. Hästen kan gärna utfodras med hö före tävling, men det ska vara i mindre mängder (1-2 kg) och minst 2-3 timmar före start. Stråfoderets förmåga att binda vatten och elektrolyter utnyttjas dock aktivt till långdistans- och fälttävlanshästar som har ett stort vätskebehov under tävling. Vi går in närmare på detta i nästa kapitel som handlar om utfodring av tävlingshästar.
Här syns blodsockerhalten (glukos) före och under tävling vid olika utfodringsmetoder. En grupp hästar fick fasta i 12 timmar (blå kurva), en grupp fick 2,3 kg spannmål/kraftfoder två timmar före tävling (röd kurva) och den sista gruppen fick 2,3 kg hö två timmar före tävling (grön kurva). Vid utfodring med stärkelse (röd kurva) stiger blodsockernivån kraftigt under tävlingens första 30 minuter. Därefter stiger blodsockret igen, men förblir lägre jämfört med de två andra grupperna. Blodsockerfallet beror på att insulin friörs som respons på den snabba glukosökningen. De två andra grupperna bibehåller en lagom och stabil blodsockernivå med en lätt ökning under arbete. (baserat på data från Pagan & Harris.Eq Vet J Suppl. 30: 451-457, 1999).
Utfodring efter tävling
Det tar två till tre dygn att fylla på musklernas glykogendepåer efter en utmattande prestation, och de fortsätter att tömmas timmarna efter tävlingen. Detta beror på nedbrytningen av mjölksyra som är en energikrävande process. Det tar dock inte lika lång tid att fylla på leverns glykogendepåer. De kan återställas på mindre en ett dygn om hästen får lämpligt foder. Undersökningar har visat att en liten måltid med högt stärkelseinnehåll som ges 1-1,5 timme efter hård träning eller tävling minskar tömningen av musklernas glykogendepåer och fyller på leverns glykogenreserver mycket snabbare än om man väntar i mer än fyra timmar. Därefter ska hästen ges ännu en stärkelsehaltig måltid två till tre timmar senare. Sammansättningen av en sådan stärkelseshaltig måltid diskuteras i nästa kapitel i samband med utfodringen av långdistanshästar.
Om hästen av någon anledning inte vill äta så kort tid efter tävlingen kan man ge ett tillskott av lättuptagliga kolhydrater i form av en pasta som sprutas in i munnen. Detta får inte ske om hästen är uttorkad (har vätskebrist) och den måste ha fri tillgång till rent dricksvatten. Den här kunskapen är mycket vigtig när det gäller hästar som deltar i flera tävlingar samma dag eller när tävlingen pågår i flera dagar som vid fälttävlan. Dålig prestation i slutet av ett lopp beror ofta på att hästens energidepåer har tömts helt och att mjölksyra har ansamlats i musklerna.
I det här kapitlet har jag tagit upp några av de förhållanden som är viktiga att känna till vid utfodringen av tävlingshästar. Det är inte olika tillskott som ger den avgörande skillnaden mellan bra och dålig prestation, utan kvaliteten på den vanliga, dagliga utfodringen. Om hästen utfodras med foder av låg kvalitet och som har en felaktig sammansättning kommer inte en enstaka burk "superenergi" innebära någon förändring av hästens energiomsättning eller energidepåer ett par dagar för tävlingen. Planeringen av tävlingshästens träning och utfodring är en långsiktig process som kräver att ryttaren kommer igång i god tid innan man begär resultat.
Referenser:
Briggs K. (2000): Feeding the high-Octan Horse. The Horse, august 1998, 73-80
Geor R.J. (2000): Body Fuel, The Horse, januar 2000, 49-56
Geor R.J. (2000): Fluids & Electrolytes, The Horse, april 2000, 87-94
Geor R.J. (2000): Pre-Exercise Feeding, The Horse, maj 2000, 81-88
Hodgsion & Rose (1994): The Athletic Horse, W.B. Saunders Company, London, 145-279
Vill du veta mer?
Förutom att handla om utfodring av tävlingshästar innehåller foderboken också kapitel om utfodring av avelhästar, unga hästar, hästar med speciella behov och mycket mer.
Stora Foderboken av veterinär Nanna Luthersson är den mest kompletta boken i Norden om utfodring av hästar och är baserad på de senaste vetenskapliga rönen. Boken används bl.a. som lärobok på flera skolor och universitet i Sverige, Norge och Danmark, men är skriven på ett pedagogiskt och lättläst språk. Den stora foderboken kan läsas i sin helhet eller som ett ovärdeligt uppslagsverk i din dagliga omsorg av hästen.
