Utfodring av isländska prestationshästar - Del 2. Utfodring och förberedelse

Utfodring av isländska prestationshästar - Del 2. Utfodring och förberedelse

Skriven av Line T. Schmidt, agronom, och Mette L. Nymand, agronom
Tuesday, December 17, 2013
HÄST Islandshästar

Den första artikeln handlade om hästens energiomsättning. I denna artikel kommer vi närmare in på typen av arbete, och hur hästens ska utfodras beroende på arbetet den utför.

Det finns två olika sorters arbete, långsamt och snabbt arbete. Valet av foder beror på vilken disciplin hästen används till. I följande avsnitt beskrivs muskelarbetet i långsamt och moderat/växlande arbete, vilket foder som är relevant, samt att det ges foderstats exempel till en islandshäst på 350 kg, i de olika kategorierna. Eftersom islandshästar är mycket olika både i hull och temperament, ska man självklart alltid utgå från sin egen häst.

Långsamt muskelarbete

Vid långsamt muskelarbete är det primärt fiberomsättningen och matsmältningen av fett, som är viktigt, eftersom det ger långsam frigivning av energi. Energiomsättningen är aerob, och därför bildas det nästan ingen mjölksyra, vilket reducerar risken för uppsamling av mjölksyra och därmed korsförlamning. Hästen behöver dock fortfarande en liten mängd kolhydrater, så glykogendepåerna inte töms, och hästen blir trött. Uthållighetsarbete och långdistans ligger under denna kategori.

Rekommenderat foder:

Grovfoder av bra kvalité (gräs (i begränsade mängd, så hästen inte blir för tung och grässvullen), samt hö och hösilage.

Eksempel 1:

Islandshäst, 350 kg, används till långdistans ca 80 km

Daglig fodergiva - Fodret bör fördelas över min 3 dagliga måltider:

Hö/hösilage min. 5-6 kg/dag
Brogaardens Lucern Mix 0,5-1 kg/dag
KwikBeet (torr vikt) 0,2-0,4 kg/dag -  ska blötläggas i vatten
Icelandic Power 1,1 kg/dag
Olja 1-2 dl/dag
+ Brogaardens Elektrolyter


 

Muskelarbete i moderat eller växlande tempo

Många discipliner består av en kombination av långsamt och snabbt muskelarbete. D.v.s. det behövs både aerob och anaerob energiomsättning. Behovet för stärkelse är högre för hästar i denna kategori än för hästar, som endast utför långsamt muskelarbete. Om hästen får för stora mängder spannmål, blir hästen ofta väldigt pigg, eventuellt blir den mer explosiv i starten, men blir snabbt trött. Grunden till detta är att glykogendepåerna töms snabbt, och mjölksyreproduktionen ökar. Om mängden stärkelse reduceras, och det i stället kompletteras med smältbara fibrer och fett/olja, kan hästen faktiskt utnyttja sin energi bättre. Hästen använder den långsamma energin (fibrer och fett) först, och spar därmed på sina glykogendepåer, vilket kan öka uthållighet och prestation. Tölt och passhästar hör oftast in under denna kategori.

Rekommenderat foder

 

Exempel 2a:

Islandshäst 350 kg, tävlingsnivå, moderat/högt, energiskt:

Daglig fodergiva - Fodret bör fördelas över min 3 dagliga måltider:

Hö/hösilage min. 5-6 kg/dag
Brogaardens Lucern Mix 0,5-0,75 kg/dag
KwikBeet (torr vikt) 0,2-0,4 kg/dag -  ska blötläggas i vatten
Icelandic Power 1,1 kg/dag
Olja 1-2 dl/dag
+ Brogaardens Elektrolyter

 

Exempel 2b:

Islandshäst 350 kg, tävlingsnivå, moderat/högt, behöver snabb energi:

Daglig fodergiva - Fodret bör fördelas över min 3 dagliga måltider:

Hö/hösilage min. 5-6 kg/dag
Brogaardens Lucern Mix 0,5-0,75 kg/dag
KwikBeet (torr vikt) 0,2-0,4 kg/dag -  ska blötläggas i vatten
Performance Concentrate 1,1 kg/dag
Evt. Havre ca. 0,5 kg
Olja 1-2 dl/dag
+ Brogaardens Elektrolyter

  

Bete och prestation

Oftast ligger tävlingssäsongen för islandshästar under sommaren, när en del går på bete. Gräset innehåller många kalorier i form av kolhydrater och smältbara fibrer, men är inte optimalt som enda foder till tävlingshästar. Näringsinnehållet varierar mycket, och gräset är inte täckande med mineraler. Har man en lättfödd islandshäst kan innehållet av kalorier i gräset vara för högt. Om hästen går på bete den största delen av dygnet, kan det gå ut över prestationen, om hästen blir för tung, svullen och möjligtvis överviktig. Finns det tillräckligt med gräs, hinner hästen äta ca 40-45 kg gräs om dygnet, vilket kan göra den tung och trött. Trots den stora mängden gräs, kommer hästen fortfarande vara täckt in med alla viktiga mineraler, vilket också kan påverka prestationen negativt. Gräset har dock några fördelar, det är bra sysselsättning, fungerar avstressande och även hästar med lite dålig aptit gillar gräs.

Därför behöver man inte undvika gräset helt, men i stället begränsa tillgången, så att hästen endast betar ett begränsat antal timmar om dagen. Hästen ska ha både hö/hösilage och kompletteringsfoder under sommaren, men i lagom mängder i förhållande till gräsmängden/tiden på gräs, det är viktigt att hästen hålls i ett lagom hull.

Vätskebalans och elektrolyter

Hästen består av ca 65-75 % vatten. Detta motsvarar att en islandshäst på 350 kg innehåller mellan 227 och 263 liter vatten. Till underhåll behöver den dagligen 30-35 ml vatten/kg kroppsvikt, vilket motsvarar 12-13 liter vatten. Behovet stiger i takt med arbetsbelastning, omgivningens temperatur och luftfuktighet. Vid 1 timmes arbete i kallt väder förlorar en islandshäst ca 3,5 liter vatten, vid varmt och fuktigt väder kan den tappa upp mot 10 liter vatten. Vid vätskebrist på 4-5 % av kroppsvikten (14-18 liter) riskerar hästen en livshotande stigning av kroppstemperaturen. Hästens svett innehåller dock inte endast vatten, det innehåller också stora mängder elektrolyter (salt/mineraler). Det räcker därför inte att se till att hästen dricker tillräckligt med vatten. Den ska också ha tillgång till elektrolyter, så att den inte torkar ut.

Tilldelning av elektrolyter

Upprätthållande av en bra vätskebalans är avgörande för att uppnå optimal prestation, och därmed ett bra resultat. Saltet/elektrolyterna som hästen förlorar i störst mängd är: Natrium (Na), klorid (Cl) och kalium (K). Hästen förlorar även kalcium (Ca) och magnesium (Mg) i mindre mängder. För hästar i lätt/moderat arbete i kallt väder räcker det med vanligt kökssalt, eftersom det innehåller natrium och klorid. Grovfodret innehåller en del kalium, vilket gör att hästar i lätt arbete får deras kaliumbehov täckt via grovfodret. Hos hästar i underhåll räcker det med saltsten. Det kan dock vara nödvändigt att tilldela salt eller elektrolyter vid varmt/fuktigt väder, när hästen svettas mycket, även om den inte rids.

Hästar i hårt arbete svettas speciellt under varmt och fuktigt väder. Vid dessa tillfällen är det nödvändigt med daglig tilldelning av elektrolyter i fodret. Man bör vara uppmärksam på, att det är stor skillnad på ingredienserna i de olika elektrolytblandningarna. Många blandningar har ett högt innehåll av socker, vilket inte är önskvärt. Ofta är elektrolytblandningar framtagna till andra djurraser (exempelvis smågrisar eller kalvar). Dessa är ofta billiga och därför frestande att använda, men inte de mest ändamålsenliga för att täcka hästens behov.

Hästen ska dricka vatten efter att den tilldelats elektrolyter, eftersom hästen annars kan riskera att uttorkas snabbare. Se till att hästen alltid har tillgång till rent dricksvatten. Både intag av bra grovfoder och/eller tilldelning av salt och elektrolyter ökar hästens törst.

De sista förberedelserna av tävlingshästen

De sista dagarna och timmarna fram till tävlingsdagen är det olika faktorer som man ska ta hänsyn till. Det är här man kan se till att hästen toppar och har mentalt fokus på den dagen och tidspunkten för prestationen.

Under de sista dagarna innan tävlingen ska träningsintensiteten och varaktigheten reduceras, dvs. hästen ska motioneras lätt och inte ridas trött. Hästen bör under dessa dagar fortfarande få samma mängd foder, som den brukar. Således säkras det att glykogendepåerna i både muskler och lever är fulla. Därmed säkras att hästen kan vara mer uthållig och mentalt fokuserad. Detta är speciellt viktigt för hästar, som ska tävla över flera dagar. Hästen ska inte stå still, och fodermängden ska inte ökas, eftersom båda delarna kan ge sjukdomsproblem som kolik eller korsförlamning.

En annan viktig faktor är transporten till tävlingen. Hästen använder den energin, som motsvarar skritt, när den transporteras i trailer eller lastbil. Det är mer belastande för hästen än många tror. Så jämför körtiden, med att det skulle vara samma sak som att skritta hästen. Det är inte ovanligt att det är flera timmars körning till tävlingsplatsen. Men man vill ju inte skritta hästen flera timmar innan tävlingen, eftersom det tär på energidepåerna och det kan därför påverka prestationen. Nedanför ges några rättningslinjer för hästens behov för viloperioder efter körningen och innan tävlingsstart.

  • < 6 timmars körning – under 24 timmars paus
  • > 6 timmars körning – 24 timmars paus (1 dag)
  • 12 timmars körning – 48 timmars paus (2 dage)
  • 14 timmars körning – 72 timmars paus (3 dage)
  • Minst ½ dags paus för varje timmes flygtransport (exempelvis 10 timmars flygning – 7 dagars paus)

Utfodring timmarna innan tävling

Hästen bör inte ridas direkt efter utfodring med stora mängder spannmål/kraftfoder, i det stora hela efter stora måltider. Socker toppar 1-3 timmar efter utfodring, vilket resulterar i att insulinet stiger. Insulin lagrar energin, alltså sockret (glukosen) transporteras från blodet och lagras både i lever och muskler i form av glykogen, samt fettvävnad i form av fett. Blodsockret faller därför i detta tidsrum, och är därför inte direkt tillgängligt för muskelarbete.

Socker är nödvändigt för att hjärnan ska fungera optimalt, dvs. för att hästen ska kunna koncentrera sig. Hästen blir (första 1-3 timmar efter utfodring) slö och okoncentrerat, vilket kan påverka prestationen negativt. Dessutom finns det risk för uttorkning, eftersom en stor mängd av vätskan som cirkulerar i blodet trycks in i tarmsystemet vid smältning av stora måltider. Energiomsättningen ändras också timmarna efter en stor måltid. Hästen förbränner huvudsakligen kolhydrater, och utnyttjandet av fett faller, dvs. hästen kör på anaerob energiomsättning, alltså utan syre. Som beskrivits i den tidigare artikeln har hästen endast energi en kort tid vid denna energiomsättning. Depåerna används snabbt, och risken för uppsamling av mjölksyra stiger, och hästen blir snabbt trött. Allt i allt kommer prestationen påverkas negativt, om den ska prestera snabbt efter utfodring med en stor spannmålsrik måltid. Se till att utfodra hästen med sitt vanliga foder i god tid, innan den ska starta.

Exempel på utfodringsstrategier innan tävling:

Tidig morgon: Sen kvällsmåltid, men inte vanlig morgonutfodring

Eftermiddag: Vanlig frukostutfodring, om det ges 5 timmar innan start

Hästen får under inga omständigheter fasta, alltså stå utan tillgång till hö i mer än 3-4 timmar innan start, eftersom det ökar stressnivån och tär på energireserverna. Man kan exempelvis ge 1-2 kg hö minst 2-3 timmar innan start, hästen ska självklart ha tillgång till vatten hela tiden, eftersom det annars kan påverka hästens vätskebalans och därmed prestationen negativt.

Utfodring efter tävling

Musklernas glykogendepåer används även timmarna efter att hästen är färdig med sin prestation. Detta beror på att mjölksyran ska brytas ner och försvinna från muskulaturen, vilket är en mycket energikrävande process. Det tar 3 dagar för hästen att återuppbygga musklernas glykogendepåer, och ca 1 dag för levern att återhämta sig efter en utmattande prestation. För att hästen ska återhämta sig så snabbt som möjligt, kan man ge en liten måltid med ett högt innehåll av stärkelse ca 1-1,5 h efter en hård prestation. Detta minskar tömningen av musklernas glykogendepåer och bidrar med att leverns glykogendepåer återuppbyggs snabbt. Efter ytterligare 2-3 timmar ges hästen återigen en stärkelserik måltid. En sådan stärkelserik måltid kan exempelvis bestå av uppblötta Speedi-Beet med tillsatta majsflingor eller kompletteringsfoder med lite extra havre. Kom ihåg att hästen alltid ska ha tillgång till rent dricksvatten.

 Korrekt utfodring av tävlingshästen är en långsiktig process, och är därför inget man ska börja med 14 dagar innan tävling, om man gärna vill ha ett bra resultat. Kvalitén av den dagliga utfodringen ska vara korrekt, så att hästen hålls välfungerande och frisk. Därmed säkras att både häst och ryttare får det bästa ut av den dagliga träningen och tävlingssäsongen.

 

Referencer:

Dunnett, C.E., Marlin, D..J. & R.C. Harris (2002): Effect of dietary lipid on response to exercise: relationship to metabolic adaptation. Equine Exercise Physiology 6. Equine vet. J., Suppl. 34 (75-80). Edt. Hinchcliff, K.W., Geor, R.J. and Pagan, J.D.

Harris, P. (2005): Feeding the endurance horse. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO) (61-84). Edt. Arno Lindner.

Luthersson, N. (2004): Stora Foderboken. Brogaardens förlag.

Luthersson, N. (2005): Utfodring och förberedelse av isländska tävlingshästar 1:a del. – Tävlingshästens energiomsättning. Tölt, nr. 7 (54-58).

Luthersson, N. (2005) Utfodring och förberedelse av den isländska tävlingshästen. 2. del. Optimala förberedelser. Tölt, nr. 8 (32-37).

Marlin, D. & K. Nankervis, K. (2002): Equine Exercise Physiology. Blackwell Science.

Møller, J. et al. (2000): Fodersorts tabell. Rapport nr. 91. Landsudvalget for kvæg.

Valberg, S. (2005): Differential diagnosis and nutritional management of equine exertional rhabdomyolysis. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO). P. 139-157. Arno Lindner