Nyheter

Uppbyggning av muskler och kondition

Vad krävs för en bra prestation? Den kräver självklart träning, korrekt träning och tillräckligt med träning. Men endast träning räcker inte för att göra hästen redo för de krävande fysiska ansträngningarna, i vart fall inte om vi samtidigt ska undvika skador. Det finns tyvärr otaliga exempel på hästar som tränas intensivt, plötsligt får skador eller symptom på överansträngning.

Läs mer...

Utfodring av avelsston

Optimal utfodring av avelsstoet är viktigt för bland annat brunst, dräktighet och mjölkproduktion. Hur ger man stoet bästa möjliga grundförutsättningar för en god reproduktion?

När stoet ska betäckas är det viktigt att hon först visar synliga och regelmässiga brunsttecken. Därefter ska stoet visa dräktighetstecken, och när fölet är fött, ska stoet producera tillräckligt med mjölk. Allt detta ställer krav på fodrets kvalité. 

Läs mer...

Hur hårt jobbar din häst?

När man ska utfodra sin häst optimalt, räcker det inte att bara välja rätt foder, det ska också ges i rätt mängd för att täcka hästens behov, varken mer eller mindre.  När man har hittat det rätta fodret, ska man veta hur mycket hästen väger (normal vikt) och hur hårt den jobbar för att få fram rätt fodermängd. Genom att ge hästen fel fodermängd blir hästen antingen över eller underdoserad med protein, vitaminer och mineraler. Både över och underdosering kan skapa hälsa och prestationsmässiga problem, och i värsta fall kan hästen bli sjuk.

Läs mer...

Forskarutmärkelse för chefen för Brogaardens rådgivnings- och utvecklingsavdelning för framtagandet av Immulix®

Läs mer...

Svett, vätskebalans och elektrolyter

Vi har redan fått stor försmak på sommarvärmen och likaså har hästarna. När temperaturen stiger och Electrolytes Tub 5kg - Fhästarna svettas mer när de arbetar,så är det många som ger elektrolyter för att upprätthålla vätskebalansen hos hästen.

Läs mer...
Utfodring av isländska prestationshästar

Utfodring av isländska prestationshästar

Skriven av Line T. Schmidt, agronom, och Mette L. Nymand, agronom
Thursday, October 31, 2013
HÄST Islandshästar

En artikel i 2 delar omkring optimal utfodring av isländska prestationshästar.

Utfodring av isländska prestationshästar

  • Del 1: Hästens energiomsättning

Är man målinriktad och ställer stora krav på hästens prestation, är bra planering och rätt "verktygslåda" avgörande för om hästen kan infria förväntningarna. När prestationen uteblir eller försämras, kan orsaken ofta bero på energibrist, mjölksyreuppsamling och/eller elektrolyt och vätskebrist. Hur hittar vi balansen i utfodringen för att ge hästen bästa möjliga förutsättningar för att prestera maximalt?

För alla hästar gäller, optimal tilldelning av grovfoder, olja, spannmål/kraftfoder och vitaminer/mineraler är en förutsättning för optimal trivsel och prestation. Den totala mängden foder beror på hästens ålder, temperament, storlek, arbetsnivå och intensitet. ( Skogsridning, gångartsträning förberedelse till passlopp eller tävling).

När hästen inte lever upp till förväntad prestation, är de utfodringsmässiga orsakerna oftast:

  • Energibrist
  • Mjölksyreuppsamling
  • Elektrolyt och vätskebrist
  • Bristande muskelsättning
  • Hull (över eller undervikt)

Energiomsättning

Beroende på hästens arbetstyp är det viktigt att välja rätt foder för att kunna uppnå optimal prestation. För att kunna välja rätt foder till sin häst, måste man veta hur hästen använder energin från de olika fodertyperna. Det finns två olika sätt hästen kan använda den lagrade energin från fodret till mekanisk/fysisk energi, så att hästen kan utföra muskelarbete.

  1. Aerob energiomsättning, kräver syre. Denna energiform omsätts långsamt och ger hästen energi till skritt, långsam trav och galopp. Det ger hästen uthållig energi, där både kolhydrater (stärkelse) och fett förbränns, och överbliven mjölksyra kan ombildas och tas bort från kroppen med utandningsluften. Denna energiomsättning är mycket effektiv, bildar 12 gånger mer energi i förhållande till den anaeroba energiomsättningen.
  1. Anaerob energiomsättning, kräver ej syre. Vid denna energiomsättning ombildas energin snabbt. I motsatt till aerob energiomsättning, är det endast glukos och glykogen som kan omsättas till energi. Fett depåer kan inte användas till denna energiomsättning, vilket gör att hästen endast har energi under en kort tid. Det bildas mjölksyra som avfallsprodukt och risken för uppsamling av mjölksyra är stor, vilket kan försämra uthålligheten, eftersom hästen blir trött, man upplever att hästen "dör". Uppsamlingen av stora mängder mjölksyra kan resultera i skadegörelse av muskelcellerna och hästen riskerar att få korsförlamning.

De olika fodertyperna

Det är viktigt att kombinera de olika energikällorna i korrekt förhållande, för att tillgodose hästens matsmältningssystem och en optimal prestation. Hästens behov för tilldelning av snabb och långsam energi, beror på vad för häst det är och vilket arbete den utför.

Smältbar energi, långsam frigivning av energi

En foderstat bör baseras på grovfoder (smältbar energi) från hö eller hösilage, vilket gäller alla hästar. Hästen är växtätare och har behov för smältbara fibrer från exempelvis hö, hösilage, lucern mm. En hög andel av smältbara fibrer i den dagliga fodergivan, bidrar till att säkra en sund och välfungerande häst samt förebygga matsmältningsproblem så som kolik, magsår mm.

Halm är inte ändamålsenligt som det enda grovfodret till hästar eller för att ersätta tilldelningen av hö/hösilage, eftersom det är väldigt svårsmält för hästen, men det kan absolut vara ändamålsenligt som komplement och sysselsättning. Man ska alltid vara uppmärksam på kvalitén av grovfodret. Det ska självklart vara fritt från damm, mögel och svampsporer. Grovfodret bör vara lättsmält och ha ett högt energi och proteininnehåll till prestationshästar, vilket oftast är hö/hösilage skördat tidigt på sommaren. Var alltid uppmärksam på att det passar till din häst, eftersom det kan var stor skillnad på typen av islandshäst. En del är lättfödda och behöver grovfoder, som är skördat sent på sommaren och därmed har ett lägre kaloriinnehåll. Det är en bra idé att analysera höet, för bland annat energiinnehåll (kalorier), protein och mineraler, så har man bättre möjlighet för att anpassa den övriga utfodringen efter grovfodret. Andra källor till smältbar energi är bland annat lucern och betfibrer (ska alltid blötas upp i vatten). Grovfoder (hö och hösilage) samt lucern och betfibrer fungerar dessutom också som en vattendepå (reservoar) i hästens stortarm och bidrar till uthållighet både i form av energi och genom att upprätthålla en bra vätskebalans så att hästen inte torkar ut.

Endast grovfoder ger inte alltid tillräcklig energi till tävlingshästen. En del hästar behöver spannmål eller spannmålsrikt foder för att få tillräcklig energi till arbete. Spannmål är uppbyggt av stärkelse/kolhydrater, vilket ger snabb frigivning av energi. Snabb frigivning av energi använder hästen exempelvis vid kortvarig och intensiv prestation som passlöp.

Spannmål (stärkelse) ska tas upp i hästens tunntarm, som är kort och det finns därför endast en begränsad kapacitet för att uppta stärkelse. Om denna kapacitet överskrids kan stärkelsen fortsätta ut i stortarmen och skapa problem såsom kolik, diarré och fång. Dessutom löper hästen större risk för att få korsförlamning, om man utfodrar med för stora mängder spannmål. Det är därför viktigt att begränsa hästens dagliga intag av spannmål. Det är stor skillnad på stärkelsen i de olika spannmålssorterna, där det tre vanligaste spannmålssorterna är havre, korn och majs.

Havre: innehåller ca 40 % stärkelse. Stärkelsen i havre består av korta och enkla molekyler som är lättsmält för hästen. Havre kan i de flesta tillfällen ges hel, eftersom skallen är mjuk och lättuggad. En del hästar reagerar genom att bli stressade, nervösa/upphetsade och oroliga, när de utfodras med havre, eftersom det har ett stort inflyttande på blodsockret.

Korn och majs: Korn innehåller ca 50 % stärkelse och majs ca 60 % stärkelse. Stärkelsen i dessa spannmålstyper består av långa och komplexa molekyler, som hästen har svårt att smälta. Båda har ett förhållandevis högt kaloriinnehåll. Både korn och majs bör värmebehandlas, eftersom de komplexa stärkelsemolekylerna då klipps upp i mindre bitar, så att hästen lättare kan smälta och utnyttja det.

I färdiga foderblandningar bör man vara uppmärksam på, vilka typer av spannmål som används och om det är värmebehandlat eller inte. Det är avgörande för, hur smältbart det är för hästen.

Fett, långsam frigivelse av energi

Fett/olja är en mycket koncentrerad form av energi, kalorier. En häst kan tilldelas många kalorier på en liten mängd, eftersom det har ett högt kaloriinnehåll. Fördelen vid att använda olja är att bland annat mängden spannmål kan reduceras, vilket kan bidra till att öka uthålligheten eftersom produktionen av mjölksyra minskar. Man kan använda vegetabiliska oljor: Majs, raps, soja och solrosolja är det vanligaste. De har samma kaloriinnehåll, men olika smak, majs och solrosolja är det mildaste. Fett/olja är inte en naturlig del av hästens föda, men hästen är bra på att utnyttja det i matsmältningssystemet. Det är dock viktigt med långsam tillvänjning. Var uppmärksam på att man först ser den maximala effekten efter ca 10-12 veckor. Efter en månads paus går det igen 10-12 veckor innan man ser en effekt.

Vitaminer och mineraler

Det är viktigt att hästen täcks in med vitaminer och mineraler. Det är en fördel att använda en kombination av organiska och oorganiska mineraler, eftersom det bidrar till att säkra en bra upptagning. När hästen rids påverkar det behovet för olika vitaminer och mineraler beroende på arbetstyp och mängd. När hästen svettas under arbete utskiljer den via svetten olika mineraler, som samlat går under beteckningen elektrolyter. Elektrolyter påverkar bland annat hästens vätskebalans, och brist på dessa kan medföra försämrad prestationsförmåga. Under hårt arbete i samband med träning och tävling, ökar muskelaktiviteten. Detta ökar hästens behov för bland annat kalcium eftersom kalcium har stor betydelse för muskelfunktionen. Behovet för koppar stiger som följd av ökad enzymaktivitet och ökad produktion av röda blodkroppar, och behovet för antioxidanter som selen och E – vitamin stiger på grund av en ökad produktion av avfallsämnen och fria radikaler. För tävlingshästen gäller dock samma förhållande som för alla andra hästar, de har behov för balanserade vitamin och mineraltillskott i korrekt dosering fram för enskilda kompletteringsfoder baserat på tillfälliga upplysningar och skrönor.

Referenser:

Dunnett, C.E., Marlin, D..J. & R.C. Harris (2002): Effect of dietary lipid on response to exercise: relationship to metabolic adaptation. Equine Exercise Physiology 6. Equine vet. J., Suppl. 34 (75-80). Edt. Hinchcliff, K.W., Geor, R.J. and Pagan, J.D.

Harris, P. (2005): Feeding the endurance horse. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO) (61-84). Edt. Arno Lindner.

Luthersson, N. (2004): Den Store Foderbog. Brogaardens forlag, 2. ed.

Luthersson, N. (2005): Fodring og forberedelse af islandske konkurrenceheste. 1. del. – Konkurrencehestens energiomsætning. Tölt, nr. 7 (54-58).

Luthersson, N. (2005): Fodring og forberedelse af islandske konkurrenceheste. 2. del. Den optimale forberedelse. Tölt, nr. 8 (32-37).

Marlin, D. & K. Nankervis (2002): Equine Exercise Physiology. Blackwell Science.

Møller, J. et al. (2000): Fodermiddeltabel. Rapport nr. 91. Landsudvalget for kvæg.

Valberg, S. (2005): Differential diagnosis and nutritional management of equine exertional rhabdomyolysis. Applied equine nutrition. Equine Nutrition Conference (ENUCO). P. 139-157. Arno Lindner.