Nyheter

Utfodring av tävlingshästen

Korrekt utfodring av tävlingshästen är viktigt för att hästen ska kunna prestera optimalt. Hästen ska ha tillräckligt med energi, bra kondition, styrka, uthållighet och vilja. Ett samspel mellan träning och utfodring. Hur kan man förbereda hästen på bästa möjliga sätt för att den ska kunna prestera sitt bästa sist på dagen?– Vilka faktorer ska man vara uppmärksam på?

Läs mer...

Uppbyggning av muskler och kondition

Vad krävs för en bra prestation? Den kräver självklart träning, korrekt träning och tillräckligt med träning. Men endast träning räcker inte för att göra hästen redo för de krävande fysiska ansträngningarna, i vart fall inte om vi samtidigt ska undvika skador. Det finns tyvärr otaliga exempel på hästar som tränas intensivt, plötsligt får skador eller symptom på överansträngning.

Läs mer...

Utfodring av avelsston

Optimal utfodring av avelsstoet är viktigt för bland annat brunst, dräktighet och mjölkproduktion. Hur ger man stoet bästa möjliga grundförutsättningar för en god reproduktion?

När stoet ska betäckas är det viktigt att hon först visar synliga och regelmässiga brunsttecken. Därefter ska stoet visa dräktighetstecken, och när fölet är fött, ska stoet producera tillräckligt med mjölk. Allt detta ställer krav på fodrets kvalité. 

Läs mer...

Hur hårt jobbar din häst?

När man ska utfodra sin häst optimalt, räcker det inte att bara välja rätt foder, det ska också ges i rätt mängd för att täcka hästens behov, varken mer eller mindre.  När man har hittat det rätta fodret, ska man veta hur mycket hästen väger (normal vikt) och hur hårt den jobbar för att få fram rätt fodermängd. Genom att ge hästen fel fodermängd blir hästen antingen över eller underdoserad med protein, vitaminer och mineraler. Både över och underdosering kan skapa hälsa och prestationsmässiga problem, och i värsta fall kan hästen bli sjuk.

Läs mer...

Forskarutmärkelse för chefen för Brogaardens rådgivnings- och utvecklingsavdelning för framtagandet av Immulix®

Läs mer...
Magsår hos Hästar

Magsår hos Hästar

Skriven av Maria Brun-Rasmussen, Cand. Agro.
Friday, August 04, 2017
HÄST Magsår

Hästens magsäck utgör ca 8% av hela matsmältningssystemet (8-15 liter i en 500 kg häst), magsäcken är relativt liten i förhållandet till hästens storlek, men spelar en viktig roll för hästens välbefinnande. Magsäcken har varit mycket i fokus det senaste 10 åren, efter en studie som utförts av den danska veterinären Nanna Luthersson visade det sig att 83,5% bland vanliga ridhästar av olika raser hade magsår häst i större eller mindre grad. Dessförinnan var forskning främst inriktat på fullblodshästar i träning. Här var förekomsten av magsår också mycket hög, i en studie fann man magsår på 93% av hästarna (Luthersson et al., 2009a, Luthersson & Nadeau, 2013). Men varför har detta lilla organ en sådan betydelse för välbefinnandet hos våra hästar? 

Vad är magsår? 

Magsår hos hästar är ett samlingsnamn för sår, irritation och/eller blödning i magsäckens slemhinna, vilket är mycket smärtsamt och försämrar hästens välbefinnande.

Magsäcken hos hästar består av två delar – i den överste delen af mavsäcken där fodret hamnar när det sväljs. Slemhinnan i den här delen av magsäcken är vitaktig eller ljusröd och här produceras ingen magsyra. I den nedersta delen av magsäcken är slemhinnan mer rödaktig och här produceras magsyran. Slem bildar ett skyddande lager, så syran som bildas i magsäcken inte fräter hål, och flyr till bukhålan. Den körtellösa delen av magsäcken bildar inte slem i samma utsträckning, och det betyder att denna del av magsäcken inte tål att utsättas för syra i längre tid, eftersom det kommer att ge frätskador. Hästens magsäck har en större yta med körtellös vävnad än eksempel människor eller grisar, därför är de mer känsliga för frätskador. Om det bildas mindre slem eller mer syra än slemhinnan tål ökas risken för syreskador och magsår häst. Det är därför viktigt att säkerhetsställa en sund slemhinna med en bra produktion av slem, och att syran hålls i den del av magen som kan motstå det (Frandson et al., 2003, Luthersson, 2013).

Figur 1. En schematisk teckning av insidan av magsäcken hos en häst.
Kilde: Luthersson, N.(2004):Stora Foderboken, Brogaardens Forlag.  

Diagnos magsår

För att avgöra om hästen har magsår och i vilken utsträckning, är en undersökning av magsäckens slemhinna nödvändig. Gastroskopi utförs genom att en kamera förs in i den ena näsborren, genom foderstrupen och ned i magsäcken. Magsäcken måste vara tom när undersökningen genomförs och därför ska allt foder avlägsnas från hästen 16-18 timmar före undersökningen (och allt vatten tas bort de sista 4-5 timmarna före undersökningen). Fynd i magsäcken uppdelas på en skala, där grad 1 är lindriga fall av skador och grad 4 är upptäckten av stora sår eller många små sår och skador i slemhinnan. I dag skiljer sig också magsårets placering, då man hittat en starkare koppling mellan de yttre symptom och orsaker i förhållande till placeringen. Men det är ingen skarp gräns, och symptomen kan därför inte avgöra magsårets placering. Man uppdelar magsår, om de befinner sig i den övre delen av magsäcken (gastric Equine squamous sjukdom ESGD) eller i den nedre delen (Equine körtel gastric sjukdom, EGGD). Om platsen för såret inte är bestämd så används den allmänna termen "Equine magsår syndrom (EPRD)". På detta sätt finns det en bättre grund för att finna orsaken till magsår häst i olika delar av magen.

 

Gastroskopiundersökning av en häst. 
Foto: Luise Thomsen
Kilde:Luthersson, N.(2004):Stora Foderboken, Brogaardens Forlag. 

Vilka hästar har magsår?

Magsår kan påverka alla hästar. Det ses oftast hos i tävlingshästar och galopp/travhästar, då dom utsätts för flera faktorer som är förknippade med magsår, till exempel stress och stärkelserikt foder. Man har utfört flest studier på galopphästar, där förekomsten av magsår är hög (upp till 90%, Rabuffo et al., 2002) ökad träningsintensitet ökar fallen för magsår. Men man har också hittat magsår hos 75% av hästar på en 3-dagars fälttävlan. Hos distanshästar finner man, att 16% har magsår under uppehåll från tävling och 27-67% i tävlingsperiod, 40% hos western hästar, och 42-70% hos tävlingshästar (Nieto et al., 2004, Bertone 2000, Jonsson & Egenvall 2006 , McClure et al., 1999). En engelsk studie med 191 vanliga rid och fritids hästar visade, att förekomsten av magsår var 54%, och därför oväntat hög (Hepburn, 2014). Samma konstaterades i en dansk studie utförd på 201 hästar, där 83,5% av hästarna hade synliga magsår i en mild grad (grad 1). Det finns diskussioner om att låggradigt magsår kan uppstå under fastan före undersökningen. Det läggs därför störst vikt på magsår av klass 2 eller högre, som inträffade för 53% av hästarna i denna studie. Tyvärr visade det sig också, att hela 25% av hästarna hade magsår i klass 4, vilket innebär upptäckten av några stora magsår av allvarlig karaktär och/eller mer än 10 skador på magsäcks väggarna. Det finns därför goda skäl att anta, att en stor del av alla hästar har magsår. Denna studie inkluderade fler lopp, och samma för alla befanns magsår i åtminstone 25% av individerna i ett lopp. Följande raser representerade: varmblod, sport ponny, islandshästar, belgiska, Shetland ponny, fullblod, friser och blandraser. Men endast vissa raser representerades av mycket få antal djur, och det kan inte bedömas om ras spelar en roll (Luthersson et al., 2009a). 

Föl och unghästar

Magsår hos unghästar och föl är också ett utbrett problem, som har varit känt sedan 1960-talet, när forskare hittade magsår på bara två veckor gammalt föl (Rooney et al, 1964). Ytterligare studier fann magsår hos respektive. 25%, 51% och 77% föl och unghästar som var förvånansvärt många fall i denna grupp av hästar (Wilson, 1986, Murray et al., 1989 och MacAllister et al., 1992). Varför frekvensen av magsår är så hög i denna grupp tycks märkligt, eftersom de ofta inte hanteras mycket, och i första hand får modersmjölk och gräs och/eller hö eller ensilage. En förklaring kan vara att det genereras proportionellt mer magsyra hos föl än vuxna hästar samman med matsmältningssystemet utvecklas de första 6-12 månaderna av hästens liv. Matsmältningssystemet, inklusive magsäcken, kan därför inte vara lika välutvecklad och motståndskraftig mot syra påverkan som slemhinnan hos vuxna hästar. Det är det viktigt att vara medveten om, att magsår häst hos föl och unghästar är mycket utbrett, och alla symtom måste tas på allvar.

Tecken på magsår

Som tidigare nämnts, finns det bara ett sätt att avgöra om hästen har magsår, och det är genom gastroskopi. Men forskare har funnit sammanhang mellan flera yttre tecken, och förekomsten av magsår.

Beteendeförändringar

Det har länge varit känt att stereotypa beteenden, som krubbitning och vävning är nära besläktat med magsår häst. Genom åren har man försökt att förklara varför hästarna börjar på krubbitning eller att väva, men den exakta orsaken har inte bevisats genom experiment, och anledningen till detta är fortfarande osäkert. Aggressivt beteende kan vara ett tecken på magsår på grund av smärta. Aggressivt beteende vid sadling, gjordkramper eller beröring vid gjordläget, kan vara ett tecken på smärta i magen (Luthersson, 2013). Andra har funnit att förekomsten av magsår var högst bland tävlingshästar med nervösa beteende i förhållande till hästar med normalt temperament (McClure et al., 1999). Detta sammanhang fanns inte bland tävlingshästar, där var incidensen den samma för både nervösa och lugna hästar (Lester et al., 2008). Nervösa beteende kan vara en möjlig orsak till magsår, och andra faktorer kan bero på denna typ av beteende.  Krubbitning eller en tendens att väva måste alltid tas på största allvar, och hästen måste undersökas för magsår om det uppstår. Nervös och aggressivt beteende kan vara ett tecken på magsår, men beteende kan orsakas av många andra saker också.

Minskad aptit och viktförlust

Flera studier har funnit ett samband mellan minskad aptit, kräsenhet och magsår häst. Därför visar hästen en plötslig minskad aptit, vare sig det är av grovfoder och/eller kraftfoder, kan det vara ett tecken på magsår. En studie visade också nära samband mellan undervikt och förekomsten av magsår hos tävlingshästar (ECEIM s. 1291), det kan sannolikt förklaras av minskad aptit också och därmed minskat foderintag med viktminskning som följd. Det är också självförstärkande, om hästen äter mindre, och därför producerar mindre saliv med mer syra i magsäcken att följa (Se nästa avsnitt om saliv och magsår). På samma sätt, minskad aptit orsakar självvald fasta, vilket också ökar risken för skador på magslemhinnan. Minskat foderintag leder till minskat intag av viktiga näringsämnen, vilket innebär att kroppen inte tillförs tillräckliga byggstenar för att hålla kroppen frisk och sund. Forskarna påpekade att matt päls eller dåliga hovar kan vara tecken på magsår. Det är dock återigen svårt att avgöra om minskad aptit kan orsaka magsår eller vice versa, viktminskning, matt päls, dålig hovkvalitet etc. minskat foderintag kommer också att ha en negativ effekt på prestation, eftersom det är svårt att få kroppen att leverera på topp om viktiga näringsämnen saknas. Därför bör orsaken till minskad aptit och kräsenhet hittas så snart som möjligt. 

Kolik

Ett mer diffust yttre tecken på magsår häst är upprepande fall av kolik, men icke desto mindre har man flera gånger hittat ett sammanhang mellan kolik och förekomsten av magsår (Videla & Andrews, 2009). Det har visat upp till 83% förekomst av magsår hos hästar med återkommande kolik. I 28% av fallen är Kolik direkt knutna till magsår, eftersom symptomen försvann efter behandling för magsår (ECEIM). Upprepade kolik fall eller ospecifika problem med matsmältningssystemet är därför ett erkänt tecken på att magsår kan vara orsaken. 

Diarré

Orsaken till diarré kan vara svårt att bestämma och en grupp forskare foreslog, att det kan orsakas av magsår. Dom fann ett sammanhang, men andra forskare är fortfarande tveksamma av förhållandet, då det fysiologiskt och anatomiskt är mycket svårt att se hur det kan kopplas ihop (Sykes et al., 2015). För upprepade utbrott av diarré eller ihållande lös avföring utan uppenbar anledning, kan magsår övervägas, men diarré är inte ett primärt tecken på magsår

Förhindrande genom utfodring

Magsår är ett problem som uppstår som en följd av de saker, som vi utsätter den moderna hästen för. Det är både när det gäller uppstallning, ridning och transport, men också mycket utfodring. Utfodringen är mycket annorlunda från hästens naturliga kost, som främst består av fibrer av varierande kvalitet och smältbarhet. Hästar i fångenskap får har inte samma näringsinnehåll och därför stimuleras inte samma mekanismer i kroppen på hästen, som den har behov för.

Täta måltider och fri tillgång till grovfoder

Hos hästar produceras magsyra kontinuerligt under hela dygnet, inte bara efter en måltid. Det är därför viktigt, att hästen äter regelbundet, och att det hela tiden finns foder i magsäcken för att neutralisera magsyran. Annars ökar risken för ankomsten av en större mängd syra i magsäcken, mer än den klarar av. Detta ökar risken för frätskador på slemhinnan, om hästen utsätts för det under en längre period kommer det att orsaka permanenta sår. Studier har visat att genom att ha tillgång till hö eller gräs, är pH-värdet i magsäcken ca 4, men mer än 4 timmars fasta pH minskar till 1,6. Detta innebär att efter bara några timmar utan foder, här magsäcken en så låg pH, att det beräknas som en stark syra, och risken för korrosionsskador är avsevärt. Därför rekommenderas det, att hästen så länge som möjligt ska ha tillgång till grovfoder (hö/hösilage) hela tiden (Luthersson et al, 2009b). Det är inte bara foder, som skall fördelas över dagen, som forskarna också funnit att frekvensen av måltider spelat en roll. I en studie av 54 fullblod hade 75% av hästarna som fick foder 2 gånger om dagen magsår, medan 57,9% av hästarna som fodrades tre gånger om dagen hade magsår (Bezdekova et al., 2008). 

Om hästen lätt lägger på sig vid fri tillgång till grovfoder, bör den utfodras på ett sådant sätt, att den tar mer tid på sig. Det finns flera lösningar för att möta detta behov - till exempel Hö nät med små maskor, så kallade slowfeeder nät eller liknande (Luthersson, 2013).  Halm kan användas i viss utsträckning, som ett substitut för hö/hösilage för hästar, som behöver gå ner i vikt eller lägger på sig lätt, men det rekommenderas, att det inte finns mer än 0,25 kg/100 kg per häst per dag, eftersom risken för förstoppning och kolik annars ökar. Halm har inte buffertkapacitet som hö eller ensilage, och risken för magsår ökar med 4,4 gånger om hästen utfodras uteslutande slowfeednät än med halm. Halm ska användas i begränsade mängder för hästar benägna att få magsår (Luthersson et al., 2009b).

Utfodring innan någon form av arbete på hästen är också viktigt eftersom maginnehållet pressas in i den övre och den känsliga delen av magen när hästen rör sig. Det bör vara en måltid med buffringskapacitet, vilket innebär foder som antingen stimulerar tuggtid och ökad salivutsöndring samt ökad aptit för att dricka eller uppblöt foder innehåller mycket vatten. Fibrer (alfalfa, uppblöta betfibrer, hö eller hösilage) är det enda som har dessa egenskaper, och det kan därför vara fördelaktigt att ge en liten måltid av en av dessa eller en kombination av flera (Luthersson, 2013). Måltiden får inte vara för stor eftersom det kan orsaka obehag om magen är utspänd när hästen rids. 

Tuggtid och salivproduktion

Saliv är viktigt för att bibehålla en hälsosam miljö i magen, eftersom det är basiskt. Det vill säga, saliven hjälper till att neutralisera magsyra. Hästen producerar saliv, när den tuggar på foder (i motsats till, till exempel Människor, som bildar saliv kontinuerligt), är det viktigt, att hästen erbjuds foder som är försedd med ett visst tuggvärde för att generera en hel del saliv. Här är grovfoder återigen en av de viktigaste foderråvarorna, eftersom det stimulerar salivutsöndring. Jämföra majs och hö påverkan på salivavsöndring hos hästar, visar det sig att 1 kg hö resulterar i produktion av 12 liter saliv, medan 1 kg havre resulterar endast i bildandet av 3 liter saliv. Det spelar därför en stor roll, vilket foder hästen får om maghälsa ska ökas (Luthersson, 2013). Grovfoder är viktigast och det måste vara av en kvalitet, så att den uppfyller hästens behov av fiber. De senaste rekommendationerna är, att hästarna måste ha 1,75-2 kg hö/hösilage per 100 kg häst per dag (möjligen mer om hästen inte blir för tjock) för att få tillräckligt med fiber för att bibehålla matsmältningen och minska risken för magsår häst.

Gräs rekommenderas för hästar med akut magsår eller tendens till magsår som det stimulerar mer naturligt födosöksbeteende och födointag, och därmed startar mekanismer som är viktiga för en väl fungerande matsmältningssystemet. Tillgången till gräs måste alltid vänjas in för att minska risken för fång (Luthersson & Nadeau, 2013). 

Tillgång till vatten

Förhållanden som gör hästen inte äter kontinuerligt bör undvikas eftersom de ökar risken för magsår. Det är särskilt viktigt att fokusera på tillgång till vatten, eftersom experiment med begränsad tillgång visade, att hästar hade 2,5 gånger mer sannolikt sår, än hästarna som hade fri tillgång till vatten (Luthersson 2009b). Detta kan förklaras av det faktum, att vatten har ett neutralt pH-värde och därför neutralisera syran i magen. Därför är det värt att överväga att ge foder som innehåller antingen vatten som uppblöta betfibrer, eller foder som stimulerar ökar dricklysten (hö hösilage, alfalfa och liknande fibrer). Vissa hästar dricker mindre, när det är kallt, hård frusen mark eller ojämn lerig yta i hagarna kan påverka. Rör på sig mindre och besöker därför inte vattenkoppar el liknade i tillräcklig omfattning. Om vattnet är smutsigt eller förvaras i behållare som inte är avsedda för vatten och avger smak minskar också drick lusten hos hästen. Tänk på att det alltid ska finnas tillgång till friskt vatten där hästen vistas. Felaktig arrangemang av vindskydd el liknade kan göra så, att hästen har svårt att hålla sig torr eller har goda möjligheter att komma till grovfoder eller vatten. Vid placering av utfodringsstationer, är det viktigt att alla hästar oberoende av rang, har god tillgång till dricka och äta när de vill.

Stärkelse

Det är också viktigt att tänka på, vilket foder vi ger hästen i tillägg till grovfoder, eftersom det också kan påverka risken för magsår häst.  Forskare är överens om, att stärkelsen har en negativ inverkan på magsäckens hälsa, och genom att mata mer än 2 gram stärkelse per kilo häst per dag (motsvarande 2,4 kg havre för en häst på 500 kg)  fördubblas risken för skada på magslemhinnan och bildandet av magsår. Det är viktigt att sprida det stärkelseinnehållande fodret i ett antal utfodringar, eftersom intaget av mer än 1 gram stärkelse per kg häst per måltid (motsvarande 1,2 kg havre till en 500 kg häst) resulterade i 2,6-faldigt ökad risk att utveckla magsår. Om hästen har tendens till magsår, är det särskilt viktigt att fodra ofta och lite med låg stärkelsehalt för att minska risken för foderrelaterat magsår(Luthersson, 2013, Luthersson & Nadeau, 2013). 

Elektrolyter i pastaform

Det är också väl känt, att elektrolyter i pastaform ökar risken för magsår och bör därför undvikas att ges till hästar med tendens till magsår. Experimentet utfördes på distans hästar, men anses gälla alla typer av hästar (Holbrook et al., 2005).

Sammanfattning

Tyvärr är förekomsten av magsår stor hos dom flesta större grupper av hästar. Det är därför en viktig fråga för både fritids ryttare tävlingsryttare och uppfödare. Med den kunskap vi har i dag, vet vi att utfodring spelar en viktig roll. I vissa utfodrings relaterade hänsyn, kan risken för magsår minskas väsentligt. Följer man den kunskap som finns, ger det goda möjligheter i den dagliga utfodring som minskar risken för magsår häst.

  • Undvik långa perioder utan foder(4 timmar, som den längsta)
  • Till exempel lång resa, är det viktigt att erbjuda foder och vatten med rimliga mellanrum, lämplig matning för möten, utfodring innan ridning etc.
  • Undvika situationer som kan orsaka minskad aptit och därmed perioder utan mat
  • Till exempel stress, uppstallnings förhållanden (utformning i hage med flock sammansättning och liknande.)
  • Intensivt arbete
  • Välj foder med hög tugg tid
  • Max 2 gram stärkelse per kilo häst per dag
  • Ge flera måltider om hästen utfodras stora mängder stärkelse (upp till 1 g stärkelse per kilo häst per måltid)
  • Fri tillgång till friskt dricksvatten
  • Ge grovfoder av god kvalitet (högt innehåll av lättsmälta fiber)
  • Halm kan inte och får inte ersätta hö eller hösilage, då risken för magsår ökar med 4,4 gånger, genom att fodra enbart med halm istället för hö eller hösilage

Referenser:
Bertone, J.J., 2000. Prevalence of gastric ulcers in elite, heavy use Western performance horses. J Vet Intern Med 14, 366.

Bezdekova B., Jahn, P., Vyskocil, M., 2008. Gastric ulceration, appetite and feeding practices in Standardbred racehorses in Czech Republic. Acta Vet Brno 77, 603-607.

Dionne, R., Vrins, A., Doucet, M., 2003. Gastric ulcers in Standardbred racehorses: Prevalence, Lesion description, and risk factors. J Vet Int Med, 17, 218-222.

Frandson, R.D., Lee Wilke, W., Dee Fails, A., 2003. Anatomy and physiology of farm animals, 6th edition. Lippincott Williams & Wilkins, Maryland and Philadelphia, USA.

Hepburn, R.J., 2014. Endoscopic examination of the squamous and glandular gastric mucosa in sport and leisure horses: 684 horses. Proc 11th Intern E Colic Research Sym, 5.

Holbrook, T., Simmons, R.D., Payton, M.E., et al., 2005. Effect of repeated oral administration of hypertonic electrolyte solution on equine gastric mucosa. Equine Vet J, 37, 501-504.

Jonsson, H., Egenvall, A., 2006. Prevalence of gastric ulceration in Swedish Standardbreds in race-training. Equine Vet J 38, 209-213.

Lester, G.D., Robinson, I., Secombe, C., 2008. Risk factors for gastric ulceration in the Thoroughbred racehorses. Rural Industries Research and Development Corporation, 1-42.

Luthersson, N., 2013. Den Store Foderbog, 3. Udgave. Brogaardens Forlag, Gentofte, Danmark.

Luthersson, N., Nadeau, J.A., 2013. Vitamins. In: Equine applied and clinical nutrition by Geor, R.J., Harris, P.A., Coenen, M., 2013. Saunders Elsevier, p. 558-567.

Luthersson, N., Hou Nielsen, K., Harris, P., et al., 2009a. The prevalence and anatomical distribution of equine gastric ulceration syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark. Vet J 41, 619-625.

Luthersson, N., Hou Nielsen, K., Harris, P., et al., 2009b. Risk factors associated with equine gastric ulceration syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark Vet J 41, 625-630.